Det handlar om att skapa tillit och ett gott samarbete mellan samtliga parter för att få till en bra älgförvaltning. Det menar Sabrina Dressel doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet vid institutionen för vilt, fisk och miljö. Hennes avhandling är en del i ett större projekt som syftar till att förbättra viltförvaltningen.
Tidigare konflikter
Tidigare har ofta markägare och jägare haft olika syn på hur mycket älg som ska skjutas. Men den konfliktsituationen har blivit bättre på senare år delvis på grund av att parterna kommunicerar med varandra.
– Nu skapar man samarbete på olika förvaltningsområden och har en struktur där man skapar samråd och dialog mellan olika intressen, säger Sabina Dressel, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vid institutionen för vilt, fisk och miljö.
Infördes 2012
Ett nytt system med så kallad adaptiva och ekosystembaserade älgförvaltningsmodell infördes 2012. Tyngdpunkten i den ligger på förmågan att anpassa sig när viltpopulationer, markanvändning och klimat förändras och skapar nya utmaningar för viltförvaltningen.
I videon ovan kan du höra Sabrina Dressel utveckla vad man gjort konkret på de ställen där man lyckats bra.