Sju av de senaste tio åren har Jörgen Stenberg varit tvungen att mata sina renar under kortare och längre perioder på grund av varmare vintrar med mer nederbörd.

2019/2020 beviljade Sametinget katastrofstöd till 37 samebyar.

– Varje vinter kostar det ju hundratusentals kronor att anpassa sig till de här klimatförändringarna. Och så ska man känna sig som en tiggare, att försöka få ut stöd från Sametinget. Pengar som hade kunnat gå till annat, säger han.

Men vad hade du gjort utan katastrofstödet?

– Ja, då säljer man ju det man äger och har. Man vill ju att renarna ska överleva, säger Jörgen Stenberg.

Området är hårt exploaterat

De bedriver renskötsel i ett av världens mest exploaterade renskötselområden, säger Jörgen Stenberg, medan han visar hur det ser ut i samebyns året runt-marker. Det finns fem vindkraftsparker och ytterligare två som är under planering. Det finns en gruva i drift, två planerade och elva nedlagda gruvor, samt vägar och bebyggelse i området.

– Sen har vi planterad skog som är mellan 50 och 60 år gammal på stora delar av området. Skog där hänglav inte har hunnit växa och inte ger skugga på sommaren, som är livsviktig för renarna, säger Jörgen Stenberg medan han visar video på hur GPS-försedda renar inte går i närheten av vindkraftsparkerna.

Kravet: Samiskt medbestämmande

Sametinget har en gruvpolicy, en vindkraftspolicy samt en klimatstrategi som Sametinget beslutade 2019, som ska visa vägen i arbetet med klimatkrisen.

Jörgen har en framtidstro på att rennäringen i Malå sameby finns kvar i framtiden. Men han har krav.

– Från samepolitiskt håll törs man inte formulera de här kraven på att det måste vara ett samiskt, inte bara inflytande, utan det måste vara ett samiskt medbestämmande över hur de markerna ska nyttjas, säger Jörgen Stenberg.

Mer om hur klimatet påverkar renskötseln ser du i programmet 15 minuter från Sápmi, som under våren fokuserar på sametingsvalet. Se det i SVT2 lördag 24 april, kl.16.05, eller på SVT Play.