Arkivbild. Peter Andersen är professor vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet. Foto: SVT

Umeåforskare bakom ny upptäckt om ALS

Uppdaterad
Publicerad

Forskare i Umeå och i Tyskland har hittat ytterligare en pusselbit som kan förklara hur sjukdomen ALS kan uppkomma. Det handlar om förändringar i en gen som alla människor bär på.

Forskare i Umeå och tyska Ulm har gjort nya framsteg i jakten på hur nervsjukdomen ALS uppkommer. I en gen med beteckningen KIF5A har forskarna hittat tydliga avvikelser hos såväl patienter med så kallad sporadisk ALS som hos patienter med familjär ALS, det vill säga känd ALS i släkten.

– Resultaten är överraskande och om de bekräftas i fler studier handlar det om den vanligaste kända faktorn som orsakar ALS, säger professor Peter Andersen vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.

Resultaten bygger på studier av 426 patienter med ALS med släktingar som också haft sjukdomen.

Studien publicerades under fredagen i den vetenskapliga tidskriften Brain.

Amytrofisk lateralskleros (ALS)

– Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar.

– ALS är en dödlig sjukdom, där det inte finns något botemedel. Däremot finns det behandling som gör att sjukdomen utvecklas långsammare. Bromsmedicin kan förlänga överlevnaden med några månader. Olika typer av behandling kan också lindra eventuella symptom så som muskelspasmer och kramper.

– I Sverige insjuknar årligen cirka 230 personer per år i ALS. Hälften av patienterna avlider inom tre år från diagnos. 10 procent lever dock längre än tio år.

Källa: als.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.