Foto: TT.

Umeåläkare: Diet kan hjälpa mot IBS

Uppdaterad
Publicerad

Enligt forskare orsakas besvären från magsjukdomen IBS av kolhydrater. NUS-överläkaren Pontus Karling tror att en fodmap-diet kan lindra besvären.

Pontus Karling är expert på IBS. Till Svenska Dagbladet berättar han att att många med IBS upplever en förbättring med Fodmap-dieten.

– Det behövs fortfarande mer forskning men terapin är ofarlig och varianter av Fodmap används idag av flera dietister för att behandla IBS, säger Pontus Karling.

Enligt australiensiska forskare orsakas besvären från den vanliga magsjukdomen IBS oftare av kolhydrater än av veteproteinet gluten. Internationella forskargrupper studerar nu effekten av att dra ner på fermenterbara kolhydrater, så kallade Fodmaps, och resultat väntas senare i vår.

Vad är FODMAPs?

FODMAP (fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och polyol) är kolhydrater med korta sockerkedjor som inte tas upp så lätt av våra tarmar. Istället kan dessa öka vätskeutsöndringen ut i tarmen och bakterier kan använda FODMAPs som energikälla genom fermentering (jäsningsprocess).

Vid fermentering bildas korta fettsyror och gaser. Effekterna av FODMAPs är naturliga och förekommer hos alla människor och har sannolikt en funktion i sig även om IBS-patienter kan uppleva besvär av bland annat den ökade gasbildningen, inte minst om kosten är överdrivet rik på just FODMAPs.

Exempel på varor som innehåller mycket fruktos: äpplen, mango, honung och vattenmelon, men även i mejerivaror och i lök och vitlök.

Andra exempel: råg och rågprodukter (t.ex. rågbröd), vete och veteprodukter (t.ex. vetebröd, pasta, couscous, vetekli). Sockerfria tuggummin, godis och choklad.

Observera att nämnda livsmedel är rika på FODMAPs i just Australien där denna forskning bedrivs. Eftersom smaksättning och livsmedelsprocessning skiljer sig åt kan innehållet av FODMAP i dessa livsmedel vara annorlunda i Sverige.

Källa: www.alltomibs.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.