Nederbörden i november påverkar infektionsgraden hos skogssorkarna. Foto: Hanna Knutsson

Varmare vintrar i Västerbotten ökar risken för sorkfeber

Uppdaterad
Publicerad

Vintrarna i norr har blivit blötare och detta har lett till ökad spridning av sorkfebervirus bland gnagare, som kan ge sorkfeber hos människor. Enligt ny forskning beror ökningen bland annat på mängden regn som faller i november månad. 

Det är Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet som har studerat varför antalet sorkfeberfall kan variera stort mellan vintrarna i Sverige. En förklaring till ökade fall är hur många skogssorkarna det finns, men det är inte den enda förklaringen.

– Vi såg att ju mer nederbörd som föll som regn under novembermånaderna, desto större var infektionsgraden hos skogssork, säger Saana Sipari, postdoktor vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

Klimat

Mycket regn under mitten av vintern (december–mars) hade ingen effekt på infektionsgraden hos sorkarna. Perioden innan det finns ett skyddande snötäcke, ofta november, verkar därför vara känsligast för smittspridningen.

”Trängs ihop i små utrymmen”

Men det finns flera aspekter som gör att viruset sprids bland sorkarna, bland annat det så kallade regn-på-snö-händelser med isbarksbildning som följd leder antagligen till att skogssorkar trängs ihop i små markutrymmen och att viruset trivs bättre i en sådan miljö.

– Många studier förutspår en ökad risk för utbrott att djurspridda sjukdomar i ett framtida och allt varmare klimat, framför allt i nordliga regioner. Vår studie visar emellertid att detta faktiskt redan har hänt, säger Frauke Ecke universitetslektor vid SLU i Umeå.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet