Strängare straff, och många frihetsberövade personer i flera parallella utredningar om gängbrottslighet – där de misstänkta ofta är många.
Det är huvudorsakerna till att läget de senaste åren blivit mycket ansträngt inom Kriminalvården när det gäller tillgången till häktesplatser, Tidvis har situationen varit akut.
I Västernorrland har det här märkts inte minst från maj 2023 och fram till nu.
Häktesplatsbristen har gjort att Kriminalvården tvingats vända sig till polisen i större utsträckning än vanligt.
140 dygn i polisceller på en månad
Under december månad i fjol placerades sammanlagt 25 häktade personer i arrestceller i polishusen i Västernorrland. Tillsammans tillbringade de totalt 140 dygn i poliscellerna under december.
– Det ingår inte i vårt grunduppdrag att förvara häktade personer. De måste ha möjligheter att till exempel ha kontakt med sina försvarare. Och häktade personer är inte dömda, säger Andreas Bergström.
”Har stor betydelse”
I somras var situationen i länet minst lika besvärlig, och då rådde dessutom svår personalbrist på arrestavdelningarna. Det innebar att bara Sundsvalls polishus arrestavdelning kunde användas, och det var enbart där som arrestceller fanns att tillgå.
Men inlåst som inlåst – har det så stor betydelse var de placeras, kanske gemene man tänker?
– Det har stor betydelse, säger Andreas Bergström och vidareutvecklar det hela här i videon.
Just nu är beläggningen runt 120 procent på landets häkten enligt Kriminalvården.
Under måndagen var drygt 90 häktade personer i Sverige satta i poliscell, hälften av dem i Stockholmsområdet.