Carl Nyström fick epilepsi i vuxen ålder till följd av en hjärninflammation. Förutom epileptiska anfall har han också fått problem med sitt närminne, vilket gör det ännu svårare att hitta rätt medicin eftersom vissa läkemedel försämrar hans förmåga att komma ihåg saker.
– Jag kan inte bara byta ut en sockerbit mot en annan, säger Carl Nyström.
Han fortsätter:
– Som exempel har jag kunnat duscha flera gånger i rad, då jag inte minns att jag nyss tagit en dusch.
Carl är inte den enda i Västernorrland som har problem att få tag på rätt medicin. Katarina Bylund från Härnösand har levt med epilepsi länge.
– Det är en chock och rädsla när jag fick höra det här med restnoteringar, man hinner inte ens reagera över det här. Jag har haft samma mediciner i trettio år. Ska jag nu helt plötsligt börja få mina anfall igen?
Epilepsiförbundet ställer krav
Epilepsiförbundet anser att ansvaret måste ses över och att personer med epilepsi inte ska behöva jaga medicin eller information.
– Vi i Epilepsiförbundet driver på mycket hårt. Vi har fått bra respons från sjukvårdsministern och socialdepartementet och har en bra dialog, säger Bengt Eliasson, förbundsordförande i Svenska Epilepsiförbundet.
I januari presenterade regeringen ett förslag som bland annat innebär att apotek ska vara skyldiga att ha en viss lagerhållning. Det kan också bli aktuellt med böter till företag som inte informerar om läkemedelsbrist.
– Det ser vi riktigt positivt på, men det räcker inte riktigt. Det behövs fler åtgärder och läget är nu akut, säger Bengt Eliasson.
Se i klippet ovan när Carl Nyström och hans mamma Kerstin Nyström berättar om situationen med hans läkemedel.
Så vill regeringen säkra tillgången på läkemedel
- Att det ska bli möjligt att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte informerar om kommande rest- och bristsituationer.
- Att öppenvårdsapoteken blir skyldiga att ha ett visst lager, som anpassas till konsumenters behov.
- Ett tydliggörande av att man ska ha de sjukvårdsprodukter som behövs för att ge god vård. Regeringen betonar också vikten av att regioner och kommuner har en god lagerhållning och regeringen kan vid behov överväga en lagreglerad skyldighet att ha sjukvårdsprodukter i lager.
- Att det samhällsuppdrag som Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) har att tillverka individanpassade läkemedel, s.k. extemporeläkemedel, utökas för bättre beredskap vid fredstida kris.
- Att den skyldighet som partihandlare idag har att leverera läkemedel och vissa andra varor till öppenvårdsapotek också ska gälla sjukhusapotek. Sjukhusapotek är den funktion som ansvarar för läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus.
- Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
Källa: regeringen.se
