Valborgsmässoafton, sista april eller som man oftast säger valborg, är en högtid som firas årligen i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj.
Valborg firas sedan 1400-talet till minne av det tyska helgonet Sankta Walpurgis, därav Walpurgistag eller Valborgsmässan, den 1:a maj.
Ofog med djävulen
Walpurgis kopplades med tiden ihop med de vårfester som hölls av så kallade förkristna under slutet av tusentalet. Festerna betecknades av kristendomen som ”häxförsamlingar”. Man trodde att häxor red på kvastar och getabockar för att besöka offerplatser och ”göra ofog” i djävulens sällskap. För att begränsa spökerierna tände man eldar på höjder och förde oväsen med skott och skrikande. Så har i alla fall kristendomen valt att förklara de här sederna.
Efter Sankta Walburgis död uppstod valborgskulten som i första hand tycks ha handlat om att skydda sig mot onda andar och häxor.
Handlar om de döda
Det finns även uppgifter om ett förkristet firande i valborgstid som handlade om de döda och där man ansåg att gränsen mellan levande och döda var som svagast just den här tiden.
De majbrasor eller valborgseldar vi tänder ska inte förväxlas med så kallade vårdkasar som var ett sätt att varna för krig och angrepp från havet.
Numera fiarar vi valborg mest som ett välkomnande till ljuset och våren och här i Sverige är det antagligen inte så många som kopplar sitt firande till heliga Valborg. Att bränna det gamla och ge plats för det nya uppfattas av vissa som en koppling till de tidiga vårfesterna i våra trakter och hade antaglingen inte så mycket med spökerier och häxor att göra.
Studenternas högtid
Valborg har också blivit studenternas högtid och firas vid de flesta universitet och högskolor med stora evenemang både i Uppsala och vid Chalmers i Göteborg. I Uppsala har vårfesterna anor ända sedan 1800-talet. Redan 1842 fastslog Upsala studenters sångförening att valborgsmässoafton är en av fyra årliga högtider som studenterna särskilt ska fira.
Källa: Wikipedia