Det blodiga dådet inträffade efter att tre kvinnor i Sundsvall firat nyår tillsammans. Under de tidiga morgontimmarna höggs en av festdeltagarna till döds. Hon utsattes för minst 143 skador orsakade av kniv. Skadorna var koncentrerade till offrets ansikte och underliv.
Den nu dömda kvinnan greps nedblodad på med mordvapnet i handen. Polisen tvingades använda pepparspray för att få henne att släppa kniven. Hon dömdes senare av Sundsvalls tingsrätt till livstids fängelse.
Motiv saknas
Den morddömda kvinnan överklagade sedan, genom sin advokat Christian Shumkov, till hovrätten. Av överklagandet framgår att kvinnan vill frikännas helt. Hon menar att hon aldrig haft något uppsåt att döda kvinnan och att motiv saknas.
Uppträdde psykotiskt
Det nya i hovrättsförhandlingen är att Rättsliga rådet ska avge utlåtande om kvinnans psykiska hälsa, berättar Christian Shumkov för SVT Västernorrland. Försvaret menar att den dömda kvinnan uppträtt psykotiskt på brottsplatsen. Men den efterföljande undersökningen visade att kvinnan inte led av någon psykisk sjukdom.
Inga vittnen
Den dömda kvinnan hittades vid den mördade kvinnans kropp med en kniv i handen. Men nu anförs att det inte finns några vittnen till att hon skulle ha huggit mordoffret. En grund för överklagan är dessutom att en annan person som befunnit sig på mordplatsen hade en skada som inte dokumenterades, inte heller togs några fingeravtryck på mordvapnet.
I överklagan underkänns även de testresultat för alkohol och droger som i tingsrätten användes för att visa att kvinnan varit höggradigt berusad.
Förhandlingarna i hovrätten inleddes på måndagen och beräknas pågå i tre dagar.
Mer om Rättsliga rådet
Rättsliga rådet är ett självständigt organ med egen beslutsrätt. Det är administrativt knutet till Socialstyrelsen men är fristående från Socialstyrelsens övriga verksamhet. Rådet avgör vissa särskilt angivna ärenden.
Dessa ärenden kan vara tillstånd till abort, steriliering eller könsbyte.
Rättsliga rådet kan också avge utlåtanden på begäran av domstol eller myndighet. Det gäller främst bland annat rättsmedicinska och rättspsykiatriska frågor.