Enligt IVO har två boenden saknat tillstånd för den verksamhet som bedrivits och nu utvidgas granskningen av Timråföretagets boenden. Västernorrland utveckling och omvårdnad AB driver sammanlagt 17 verksamheter i Medelpad.
Ytterligare fyra granskas
Förutom de två boenden som visat sig sakna tillstånd har IVO inlett en granskning av ytterligare fyra boenden som ligger i Njurunda, Timrå, Torpshammar och Holm.
– Vi har öppnat ett antal ärenden och går in för att kontrollera om det bedrivs tillståndspliktig verksamhet där eller inte, säger Fredrik Fridholm som är jurist vid IVO.
SVT: Har ni fått signaler att det saknas tillstånd?
– Vi har fått uppgifter om att det bedrivs verksamhet där som kan vara tillståndspliktig, uppger Fridholm.
Kritik mot nytt boende
I veckan har SVT kunnat berätta om hur det gamla sjukhemmet i Hamsta utanför Timrå döpts om till Guldgården och blivit ett boende för människor med missbruk, demens och psykiska problem.
Verksamhetens faller enligt IVO under socialtjänstlagen och är tillståndspliktig, vilket alltså företaget Västernorrland utveckling och omvårdnad saknat.
Nu visar det sig att företaget också saknat tillstånd för ett stödboende i Sundsvall som varit inriktat på stöd och vård av vuxna med psykiska problem, och i ett beslut under torsdagen konstaterade IVO att det rörde sig om olovlig verksamhet.
Vad är stödboende
Totalt driver Timråföretaget 17 olika verksamheter i Medelpad varav ett tiotal kallas stödboenden. Vidare har Timråföretaget använt sig av ett begrepp ”stödboende” eller ”förstärkt stödboende” som IVO ställt sig frågande inför. Stödboende finns som begrepp i lagstiftningen men då är det en stödform som specifikt riktar sig till ungdomar i åldern 16-21 år.
Timråföretaget har fått tid på sig fram till 1 februari att slussa ut de boende på Guldgården i Timrå.
Besked i januari
När det gäller boendet i Sundsvall har Timråföretaget fått tid på sig till den 25 januari att redovisa hur man ska komma tillrätta med bristerna. Så enkelt som att ansöka om tillstånd är det inte. IVO gör bedömningen att ett tillstånd nödvändigtvis inte skulle beviljas om företaget ansökte om ett sådant.