– Då har vi bara tittat på den mest allvarliga resistensen som är anmälningspliktig, säger Johan Struwe som är utredare på Folkhälsomyndigheten.

Den ökade antibiotikaresistensen leder till att det blir svårare att bota och behandla infektioner som orsakas av bakterier. 

– Det kommer att leda till ökat antal dödsfall och så blir det höga kostnader för hela sjukvårdsapparaten, säger Johan Struwe.

Behövs mer förebyggande

Även om fallen i Sverige är få, jämfört med många andra länder märks en ökning de senaste åren. Från ett 20-tal fall år 2012 till drygt hundra fall per år de senaste tre åren. 

– Det gäller att se till att de här bakterierna inte kommer in och sprider sig i vården.

Krävs ny antibiotika

Han säger att det krävs ny antibiotika för att hindra utvecklingen. Men det går trögt, inte på 30 år har det tagits fram några nya antibiotika.

– Framför allt är det för att företagen styrt över forskningen till andra områden. Men det här är ett samhällsproblem vi måste ta tag i globalt.

Höga kostnader

Förutom de stora hälsoriskerna innebär antibiotikaresistensen också skenande kostnader för samhället. Enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar kommer antibiotikaresistensen sammanlagt ha kostat samhället cirka 16 miljarder kronor från 2018 till 2050. En summa som kan jämföras med kostnaden för 187 000 höftledsoperationer.

Idag utförs runt 18 000 höftledsoperationer i Sverige varje år. Kostnaderna avser både direkta sjukvårdskostnader och indirekta kostnader för samhället i form av produktionsbortfall.

Påverkar globala ekonomin

– Det finns andra rapporter som visar att den totala produktionen och handeln globalt kommer att gå ner med flera procent bara beroende på effekter av antibiotikaresistens. Så det kommer att bli ett jätteproblem om de här prognoserna stämmer, säger Johan Struwe.