Tobias Anderssons nybyggda villa på Alnö riskerar att rivas för att kunna åtgärda de fel och brister som uppkom då den byggdes. För att rätta till de sättningar som uppstod valde entreprenören Obos Sverige att använda sig av Geopolymer. Något som forskaren Mikael Theorin, som arbetar på det statligt finansierade forskningsinstitutet RISE är kritisk till. Han anser att det finns många frågor som är obesvarade när det gäller den här typen av produkt.

– Vi ser inte att hållbarheten är prövad för den här produkten. Hur är den tekniska livslängden? Vet man hur många år den håller? Hur mycket kraft kan den bära? Klarar den av att bära byggnaden?

Hälso- och miljörisker

Det finns hälso- och miljörisker med den polymer man använder och felaktigt kallar Geopolymer. Det är en härdplast med två komponenter som blandas på plats. Det krävs tillstånd för entreprenörer gällande arbetsmiljölagen och härdplaster för att få lov att använda produkten. Den kan även riskera att brytas ner av mikroorganismer om markmiljön är blöt. Då det också finns risk för allvarliga skador på vattenlevande organismer och även cancerogena risker och risk för ammande så ser jag det som allvarligt, berättar Mikael Theorin.

 – Denna typ av geopolymer har använts sedan 1980-talet men det saknas data som visar på hållfasthet och hållbarhet över tid. Ingenting! Man kan ju undra varför?

Expertens uppskattning

SVT frågade Obos Sverige om det gjordes en teknisk besiktning innan geopolymer sprutades in under huset?

 – Det gjordes en utredning och uppskattning av teknisk expertis innan man genomförde arbetet, svarar Obos Sverige via sin presskommunikatör.

Varför blev Tobias Andersson inte informerad om vad de tänkt göra innan de sprutade in massan?

 – Vi har som sagt en löpande dialog under byggtiden men vi brukar inte kommunicera allting som händer på arbetsplatsen till byggherren. I det här fallet handlade det heller inte om en åtgärd som kunden behövde betala extra för. Det har varken haft inverkan på kostnad eller tidplan, svarar Obos Sverige.