Mikael Strömberg jobbar i organisationen Vilhelmina Model Forest som kämpar för en levande Ångermanälv parallellt med en fortsatt elproduktion. Han menar att planen för Ångermanälven är en katastrof.
– Det är ett hån, säger han.
När vattenkraften nu ska omförhandlas och miljöanpassas efter EU:s vattendirektiv hade Mikael Strömberg hoppats på en bättre situation i älven, till exempel fiskvägar förbi kraftverk och vatten på sträckor där det knappt rinner idag.
– Kraftverken har genererat vinst år efter år och är betalda sedan länge, nu är det dags att betala tillbaka lite grann, säger han.
Bara 0,1 procent i Ångermanälven
De föreslagna miljöåtgärderna skiljer sig åt väsentligt. I vissa åar i Sydsverige kan upp till en femtedel av åns produktionskapacitet användas till miljöanpassning, medan det i tre av Norrlandsälvarna handlar om under 1 procent. För Ångermanälven är siffran 0,1 procent.
Retar upp folk
Förklaringen är att de stora älvarna producerar så mycket mer energi än åarna söderut. En fullskalig miljöanpassning i exempelvis Ångermanälven skulle enligt utredarna kosta för mycket i energiförluster. Det här har retat upp folk längs älvarna.
– 0,1 procent är lika med noll, menar Mikael Strömberg.
Anpassning till vattenkraften – inte miljön
Vissa menar att miljöanpassningen har blivit en anpassning till vattenkraften och inte till miljön.
– Det var inte det som var meningen med EU:s vattendirektiv, säger Christer Borg från Älvräddarna.
Enligt Johan Bladh på Energiföretagen och kraftindustrin är det en svår balans.
– De flesta förstår att vi behöver vattenkraften och alla förstår nog att vi behöver värna om ekosystemen men vi kommer nog aldrig att bli överens om var balanspunkten ska ligga, säger han.
SVT har sökt miljöminister Per Bolund (MP) för en kommentar men han har avböjt medverkan.
Omförhandling av vattenkraften
Omförhandlingarna av vattenkraften har beslutats av regeringen och gäller över två tusen ärenden. Bakgrunden är att vattenkraften ska anpassas till EU:s vattendirektiv. Som vägledning för processen har Havs och vattenmyndigheten tagit fram riktvärden för alla större reglerade vattendrag.
Förenklat visar riktvärdet hur mycket av vattenflödet som kan användas för miljöåtgärder utan att det uppstår betydande negativ påverkan på kraftproduktionen.
Vad som slutligen kommer att gälla i de olika vattendragen avgörs av förhandlingarna som inleds 2022 och beräknas pågå i 20 år.