– De väljer ofta en vinkel som gör att de får uppmärksamhet för sin nyhet, säger han och tittar in i kameran.
Filmen där kommundirektören i Kramfors, Peter Carlstedt, ger sin syn på padelaffären las ut i slutet på förra veckan på kommunens intranät. Han har varit kommunchef sedan 2009.
Han inleder med att säga:
”Det har väl knappast undgått någon att vi är rätt så hårt ansatta i media”.
Han fortsätter med att påstå att media framställt fritidschefen Patrik Asplund och ”Malin” i väldigt dålig dager.
”Det där behöver nyanseras”, säger han i videon.
Inga fler intervjuer
Malin, är hans chef, kommunstyrelsens ordförande Malin Svanholm (S).
Men trots att SVT Västernorrland upprepade gånger försökt få uppföljande intervjuer med ansvariga, har både Malin Svanholm (S) och Patrik Asplund nekat till det och nu också kommundirektör Peter Carlstedt som mailar:
”Som du säkert förstått vid det här laget så har vi beslutat att inte ställa upp på fler intervjuer gällande det som du kallar paddelsatsningen och det gäller även för mig.¨
Javascript är avstängt
Medias uppgift att granska
Men även om det inte finns något formellt krav att ställa upp på intervjuer har man ett ansvar som makthavare, menar yttrandefrihetsexpert Nils Funcke.
– Hela vår grundlag bygger ju på att myndighetsföreträdare ska kunna utsättas för både djupgående och tuff granskning, säger Funcke som också svarar på tre frågor om offentlighetsprincipen här.
I inspelningen på intranätet säger Peter Carlstedt att han önskar att man ”gjort investeringen i padelburar på ett annat sätt”. I övrigt ser han inga fel.
Kommunikationschefen avrått
Det framgår i klippet på intranätet att kommundirektör Peter Carlstedt rådfrågat kommunikationschefen i kommunen, Annica Kjellin Fahlgren och därefter beslutat att kommunen ska säga nej till intervjuer.
”Den bedömning som jag har gjort, jag har pratat med bland annat Annika, det är att vi tjänar inte på att gå i öppen polemik med journalister”, förklarar han för de anställda.
I ett mail till SVT skriver kommundirektören så här om sin videoinspelning:
”Rapporteringen har bland annat lett till många negativa, och i mitt tycke, osakliga inlägg i framförallt sociala medier och det är anledningen till att jag beslutade att försöka informera våra medarbetare internt om vad som skett och hur de inblandade tänkt och agerat.”
VAD ÄR OFFENTLIGHETSPRINCIPEN?
Offentlighetsprincipen infördes 1766 och är en viktig del av vårt demokratiska statsskick.
Grundtanken är att medborgarna ska ha möjlighet att sätta sig in i vad myndigheterna gör.
Huvudregeln är att offentlighet går före sekretess och att myndigheterna och kommunala bolag har skyldigheter när det gäller att bevara och skydda sina handlingar såväl elektroniska som i pappersform.
De ska vidare se till att registrera/diarieföra handlingar samt att hålla dem i ordnat skick.
Offentlighetsprincipen är inte tidsbegränsad och det innebär att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar från såväl nuvarande verksamheter som upphörda.
Vad gäller för gallring?
Alla allmänna handlingar kan inte bevaras för framtiden. En stor del av dem måste förr eller senare förstöras (gallras). I arkivlagen finns regler för detta men utgångspunkten är att allmänna handlingar ska bevaras.
Den som önskar att ta del av allmänna offentliga handlingar har också rätt att vara anonym.