Vi träffar Mats Norberg och sambon Anja Steen i skogarna kring byn Nyåker norr om Bredbyn i Örnsköldsviks kommun. Luften är hög och klar men ändå varm. Det är brytningstid mellan sommar och höst. Jakttider.

Mats och Anja väntar på hundarna Pomo och Kirri. Pomo är läromästaren med sina tio år medan Kirri är nästa generation björnhund. Bara i år ligger Pomo bakom tre fällda björnar och på sin meritlista totalt har han ett tiotal.

Smålänning med vildsvinsvana

Fast från början var han en vildsvinshund och köptes från Kalmar för fem år sedan.

– Han verkar gilla björn, när det är lite tuffare, men egentligen är allt med klor intressant för honom, säger Mats

Hur jobbar han i skogen?

– Vi använder ställande hundar som ska hitta björnen och ställa fast den, skälla och jobba runt den tills vi kommer och kan skjuta. Hunden måste vara tuff och våga stå emot.

Helt ofarlig är jakten inte för hunden. Mats berättar att Pomo gärna nafsar björnen i baken och i närkamperna blivit både riven och fått ett ben avbitet.

Den moderna tekniken underlättar mycket i jaktskogen. Via gps kan jägarna följa hur hundarna rör sig i terrängen. De kan också ringa upp dem och lyssna på vad de har för sig. Ibland sätter jägarna även kameror på hundarna och kan i realtid se vad hundarna ser.

Mycket adrenalin

För Mats och hans gäng har det varit en lyckad björnjakt i år med fem fällda djur. Själv har han skjutit två, den senaste i måndags då han egentligen var ute för att jaga älg i samma marker som vi är i nu.

– Men då var det några som ringde och sa att de hade sett en björn på ett berg så vi åkte dit direkt jag och en kompis och släppte på hundarna. Det blev upptag ganska snabbt och björnen kom rakt mot mig så jag sköt honom på fem meter ungefär.

Hur var pulsen då?

– Den var hög. Men samtidigt var det rätt odramatiskt, inga konstigheter.

Om Mats får välja jagar han hellre björn än älg, för utmaningens skull.

– Det är en annan känsla, mer adrenalin, mer spännande. Man vet inte riktigt vad man kommer fram till. Björn är svårare än älg, det är svårare att få till hundar som vill hålla på med björn. Och så finns det ju färre björnar.

Belönas med mat

Till slut anar vi en rörelse några hundra meter bort. Det är Pomo som kommer tassande över myrmarkerna, tyst och fokuserad. Helt obrydd över främlingarna från SVT går han fram till Mats och Anja, blir klappad och får en macka som belöning.

I dag blev det ingen björn men han verkar inte ett dugg nedslagen över det.