Utöver Gottne kraftverk finns flera renoveringsprojekt i Jämtland och Västernorrland. Långforsens kraftverk i jämtländska Långan är ett parallellfall till Gottne. Renovering och effektivisering låter bra men intresset för att bygga om gamla kraftverk är en trend med ett tydligt syfte, det menar Christer Borg från älvräddarna som också medverkat som expert i det av regeringen tillsatta betänkandet kring de lagar som reglerar utbyggnad och ändrad vattenföring i skyddade vattendrag. 

– Problemet här är att det handlar om skyddade sträckor och för att kunna göra den här renoveringen måste projektet innebära endast obetydlig miljöpåverkan annars är det inte förenligt med svensk lag. Vi ser en tydlig trend att de som äger kraftverken försöker komma runt det skydd som finns för de här älvsträckorna, säger Christer Borg.

Vattenkraft är i princip den enda miljöpåverkande verksamhet där beviljade tillstånd alltid gäller på obestämd tid, att bygga nytt kräver en omfattande prövning men att ta över och effektivisera ett befintligt kraftverk är förhållandevis enkelt. Lasele kraftverk och Långbjörns kraftverk, båda i Ångermanälven, är exempel på renoveringsprojekt där Vattenfall med stöd av ett sextio år gammalt tillstånd vill effektivisera men där samtliga remissinstanser vill avvisa Vattenfalls begäran om att Mark och miljödomstolen ska godkänna förändringen.

– Om man nu ändå förstör miljö så mycket som man gör med ett vattenkraftverk så är det bra om man får ut så mycket som möjligt av den miljöpåverkan som man orsakar. Problemet är att man försöker komma undan de hänsynsregler som gäller och även EU:s vattendirektiv i syfte att tjäna pengar, menar Christer Borg.

Samtidigt är kraftbolagens uppgift att tjäna pengar och de kommer alltid att söka den lösning som ger störst vinst.

– Huvudproblemet är den märkliga och ålderdomliga lagstiftning som måste ändras annars kommer vi inte att komma tillrätta med det här, säger Christer Borg, Älvräddarna.