Medieforskaren Lars Nord har länge följt utvecklingen i vår region.
– Vi har under många år sett hur flera lokal medier försvunnit. Tidningar som varit svaga har slagits ut från marknaden, public service-bolagen rationaliserar och nu drar sig det kommersiella tv-bolaget tillbaka. Det betyder att vi får en tunnare lokaljournalistik.
Del i ett mönster
Situationen är dock inte helt ny. Lokalpressen har länge kämpat med lönsamheten och över hela landet har sammanslagningar av tidningar varit vanliga. Ofta har den större tidningen på orten köpt den mindre.
Som mest fanns det fler än tjugo tidningar i Jämtland och Västernorrland. Bo Östman var chefredaktör för en av dem, den nu försvunna Västernorrlands Allehanda. Han har just avslutat arbetet med en bok som bland annat handlar om hur medielandskapet såg ut då.
– Den stora skillnaden mot nu var mångfalden. Journalisterna var fler och med så många fler öron och ögon fanns det en större variation på nyheterna. Man skrev kanske förvisso om samma saker, men ur fler olika vinklar, säger Bo Östman.
Riksmedia borta
Efter en rad nedläggningar och sammanslagningar återstår i dag sex lokaltidningar i regionen, som alla ägs av Mittmedia-koncernen. Riksmedia som Tidningarnas Telegrambyrå, kvällstidningarna och Dagens Nyheter har för länge sedan stängt sina Norrlandsredaktioner.
– Riksmedia har i princip försvunnit från Norrland. Man flyger hit och gör enskilda nedslag, men det räcker inte, säger Bo Östman.
Ingen lösning i sikte
Ingen har ännu lyckats lösa hur lokaljournalistiken ska klara sig framöver och kanske är inte TV4 de sista som lämnar den regionala bevakning. En utveckling som på sikt rentav kan vara skadlig för demokratin.
– Det är självklart inte bra. Väldigt många viktiga beslut som gäller till exempel skola, vård och omsorg, tas på lokal nivå. Därför behövs det medier som kan granska och bevaka den lokala politiska makten och det blir svårare med färre lokal medier.