Det är i de 15 utskotten allt hamnar: alla förslag från regeringen och från de enskilda riksdagsledamöterna.

Utskotten knådar och bearbetar förslagen och skickar sedan vidare ärendet för beslut i riksdagen.

Makten har ökat de senaste åren:

– Ju svagare regering, desto mer makt till utskotten och riksdagen, förklarar Jörgen Berglund, moderat riksdagledamot från Sundsvall.

I socialutskottet tas frågor om bla sjukvård upp medan skogsbruket hanteras av miljö- och jordbruksutskottet siom även har ansvar för miljö och klimat och jordbruk.

Störst går först

Valresultatet avgör fördelningen och det största partiet får flest platser.  Samtidigt var det ju M, KD, L och SD som vann valet, vilket ger dem förtur till de viktiga ordförandeskapen i utskotten. 

Ordföranden leder jobbet och har utslagsröst.

Utskotten ska också följa upp de beslut som tas av riksdagen och hålla koll på att det blir verkstad av det hela. 

Dessutom kan utskotten komma med helt egna förslag – på riksdagssvenska kallas det för ”utskottsinitiativ”, något som blivit allt vanligare de senaste åren.

Vill vara i fred

Vem som helst kan kliva in på riksdagshuset och följa en debatt i kammaren där de 349 ledamöterna har varsin plats.

Utskotten, däremot, håller dörren stängd under sina möten.

Tar över – om kriget kommer

Det finns ytterligare ett par spännande grupper – Krigsdelegationen består av talmannen och 50 rikdagsledamöter och ersätter riksdagen vid ett krigsläge.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet tas bara in vid knepiga lägen – som att skicka svensk militär utomlands. 

Sist men inte minst; det är riksdagen som bestämmer!  All offentlig makt i Sverige utgår från folket – och riksdagen är folkets främsta företrädare.

Som det står i regeringsformen.