Viola Hall föder upp köttdjur i Söråker norr om Sundsvall. Hon är positiv till syftet med naturrestaureringslagen där återskapande av betesmarker är ett av kraven.

– Det blir trevligt för de som bor runtomkring och bra för den biologiska mångfalden, tycker hon samtidigt som det innebär både arbete och kostnader att utöka betesmarkerna.

Ökande krav

Den nya lagen ställer krav på återställning av 30 procent av medlemsländernas påverkade naturmiljöer fram till 2030, 60 procent ska vara åtgärdade 2040 och 90 procent av de påverkade miljöerna till 2050.

Syftet med lagen är att gynna den biologiska mångfalden men också att återskapa miljöer som begränsar klimatförändringarna. Förutom betesmarker kan det handla om skogar och vattenmiljöer.

– Vi ska tredubbla arealen betesmarker, enligt lagen, konstaterar LRF:s förbundsordförande Palle Borgström och menar att det är orealistiskt. Han menar att det inte finns tillräckligt med djur för att upprätthålla markerna.

”En glädjens dag”

Samtidigt ses beslutet om den nya lagen om en seger av den gröna gruppen i EU-parlamentet.

– Det här är en glädjens dag. Äntligen kan lagen komma på plats och den skadade naturen börja återställas, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP).

”Sämsta förslaget”

Moderater, centerpartister, sverigedemokrater och kristdemokrater i EU-parlamentet röstade mot lagen lagen som är kritiserad.

– Det är ett av de sämsta lagstiftningsförslag vi har sett från den nuvarande EU-kommissionen, säger Palle Borgström, LRF.

Han menar bland annat att återställningen kommer att kosta pengar för markägarna, pengar som idag inte finns.

– Det finns inga pengar för att ersätta de intrång i äganderätten som man gör, säger Palle Borgström.