LÄS OCKSÅ: Drabbade Magnus: ”Måste bryta med jobbet”
Allt fler blir sjuka av sitt arbete. Det handlar om en stor ökning av arbetssjukdomar kopplade till hög arbetsbelastning, dålig återhämtning och kränkade särbehandling, bland annat. Nu kommer nya regler som ställer krav på arbetsgivaren att jobba aktivt med problemen.
– Man ska förebygga och jobba på samma sätt med det här som med den fysiska arbetsmiljön, säger Ulrich Stoetzer på Arbetsmiljöverket.
Fånga upp signaler
Den nya föreskriften handlar om ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” och börjar gälla 31 mars. Den reglerar krav i arbetet, ohälsosam arbetsbelastning, organisatorisk arbetsmiljö, resurser för arbetet och kränkande särbehandling. Den framhåller att dialog och återkoppling är nödvändiga ingredienser för att fånga upp signaler i tid.
– Det bygger ju på forskning det här. De faktorer vi tar upp är sådana vi vet kan leda till ohälsa och de är ganska konkretiserade i de föreskrifter och råd som finns, säger Ulrich Stoetzer.
Kraftig ökning
Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön gör allt fler sjuka. Ökningen av antalet anmälningar om arbetsrelaterad ohälsa är drygt 70 procent sedan 2010, uppger man på Arbetsmiljöverket. I klartext betyder det en dramatisk ökning av sjukskrivningar på grund av hög arbetstakt, bristande återhämtning, dåliga relationer på arbetet och kränkande behandling.
– Det är klart alarmerande och det är en utveckling som vi från verket vill stävja och vända. Det är ett lidande för individen, men det är också en kostnad för samhället och för företagen, säger Ulrich Stoetzer.
Arbetsliv som hårdnar
På Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har man tittat på kopplingen mellan arbetsmiljön och utmattningssyndrom.
– Man går till jobbet fast man är ledsen och känslomässigt utmattad och då är det inte bra för någon. När vi har ett arbetsliv som hårdnar då resonerar många arbetsgivare så att, äsch det här med arbetsmiljö kan vi inte ta hänsyn till och det straffar sig i längden, säger Thöres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet.
Faktorer bakom sjukfall
SBU har granskat de senaste 20 årens forskning på området och dragit slutsatser av det. De har listat en rad faktorer som samverkar när människor blir sjuka av jobbet. Läs mer om dem i faktarutan här nedan eller på SBU:s hemsida.
– Det går att med arbetsorganisatoriska åtgärder förbättra de anställdas situation. Genom bra information och delaktighet. Det är inte så att de anställda ska bestämma allt, men de ska ha en möjlighet att påverka, säger professor Thöres Theorell.
Samband mellan stress och stroke
Det finns också ett fastställt samband mellan brister i arbetsmiljön och hjärt-och kärlsjukdom, som stroke och högt blodtryck, konstaterar SBU.
SBU:s slutsatser utifrån forskningsläget
– Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter att påverka, i kombination med alltför höga krav, utvecklar mer depressionssymtom.
– Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra.
- De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete utvecklar mer depressionssymtom än andra, men det går inte att avgöra om det finns något motsvarande samband för symtom på utmattningssyndrom.
– Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen utvecklar mer symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Detta gäller även för dem som upplever osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner.
– Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad depressionssymtom respektive symtom på utmattningssyndrom.
– Kunskapssammanställningen visar att vi idag vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och symtom på depression respektive utmattningssyndrom.
– Framtidens forskning bör framför allt inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.
källa: SBU