Hossein Rajabi kom till Sverige som ensamkommande för två år sen och bor nu i Örnsköldsvik där han utbildar sig till svetsare. Han har fått avslag på sin asylansökan och har fått ett utvisningsbeslut. När vi träffar honom första gången är det bara några dagar kvar tills han ska fylla arton år och då kan han utvisas till Afghanistan. Han tillhör minoriteten hazarer och likt tusentals andra unga som kommit från Afghanistan, har han under många år inte bott i landet utan i Iran dit han kom som femåring.

Läs mer: Ny dom kan ge utvisningshotade barn rätt att stanna

– Jag kommer att få panik den dagen då jag utvisas till Afghanistan, jag har ingenting där. Inget nätverk, ingen släkt, jag är uppvuxen i Iran. Afghanistan är ett helt nytt land för mig egentligen, säger Hossein Rajabi.

Nya domen väcker hopp

Att återvända till Iran är inte heller ett alternativ för de unga afghaner som bott där eftersom de saknar tillstånd att återvända dit enligt Migrationsverket och landet har heller ingen skyldighet att ta emot dem. Men en dom i Migrationsöverdomstolen, som kom samma dag som domstolen beslutade att inte ta upp Hosseins fall, har väckt ett hopp hos honom och många andra i samma situation. Den vägledande domen slår fast att det är för farligt för en minderårig som saknar familj och nätverk i Afghanistan att utvisas till landet. Och Hossein Rajabi, som ansökt om så kallat verkställighetshinder av utvisningen, tycker att det gäller även för honom som just ska bli myndig.

– Man har inget att göra där, man hamnar i ett nytt land och ska börja om. Man känner ingen och så kommer någon och ska ha makt över dig. Det är såna saker som kommer att hända och man kan inte göra nånting. Då får man välja det som kommer, vare sig det är bra eller dåligt får man acceptera det, säger Hossein Rajabi.

Läs mer: Ensamkommande afghaner får sina ärenden omprövade

Migrationsverket fattar ett nytt beslut

Två dagar innan Hossein Rajabi ska fylla arton blir han kallad till ett möte och får veta att Migrationsverket fattat ett nytt beslut om honom. Han har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tretton månader. Migrationsverket hänvisar till den nya domen i sitt beslut, men i Hosseins fall är det en nackdel för honom att ärendet inte dragit ut på tiden. Trots att han sökte asyl före den 24 november då den tillfälliga och strängare asyllagen trädde i kraft bedöms han enligt den lagen och inte utlänningslagen.

– Det är helt enkelt för att Hossein redan gått igenom sin asylprocess och fått ett beslut ifrån Migrationsöverdomstolen. Min tolkning är att om vi i det här läget ännu hade varit hos Migrationsverket och inte i domstolarnas handläggning så hade Hossein fått ett permanent uppehållstillstånd, säger Sophia Nässlin, jurist och ombud för Hossein Rajabi.

Läs mer: Barnombudsmannen: asylsökande barn måste få mer rättigheter

Enligt Migrationsverket så bedöms ärenden som gäller verkställighetshinder som nya ärenden.

– Oavsett om du har fått ditt grundärende prövat enligt utlänningslagens regler så är det så att när man prövar frågan om verkställighetshinder då gäller den här tillfälliga lagen för samtliga ärenden, de kan då bara beviljas tillfälliga tillstånd, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef Migrationsverket.

Hossein Rajabi hoppas på att få ett förlängt eller permanent tillstånd i framtiden när hans tidsbegränsade tillstånd löper ut, men gläds åt att kunna fortsätta leva som vanligt.

– Jag ska fortsätta med skolan och praktiken och kan få sommarjobb som svetsare. Jag ska fortsätta med allt och göra mitt bästa för det här landet helt enkelt Jag kommer att kämpa ännu hårdare, säger Hossein Rajabi.