”Sara” som heter något annat vill vara anonym. Timrå är en liten kommun och hon vill inte bli igenkänd på gatan som den som blev utsatt för sextrakasserier.

Hon är besviken och arg för att kommunens åtgärder ledde till en omplacering och att arbetskollegan fortfarande arbetar kvar.

– Jag har blivit lovad att jag inte skall stöta på honom men i praktiken kan det ske när som helt och det är fruktansvärt jobbigt, berättar hon.

Nolltolerans

Missförhållandet och kollegans beteende har varit känd i kommunen under många år men det var först förra året som kommunledningen tog tag i saken. Det skedde i samband med att Timrå kommun såg över sina interna regler och införde nolltolerans mot kränkningar och diskriminering. ”Sara” anser att det borde ha skett långt tidigare.

– Dom skulle ha tagit det på största allvar och utrett det direkt. Det var inte bara jag utan flera som slog larm men nu framstår det som om kommunen agerade först när det blev debatt om dom här frågorna, säger hon.

”Uruselt skött”

Timrå kommun har också medgett att det varit känt att den kommunanställde fritidspolitikern uppträtt kränkande under flera år, men att hans chefer inte agerat.  Den här underlåtenheten är enligt kommunen också orsaken till att han aldrig fick en formell varning och kunde sägas upp när hans beteende senare upprepades.

– Kommunens agerande i det här ärendet har helt enkelt varit uruselt. Hans chefer har inte agerat som de skulle vid sådana här händelser och det är helt enkelt djävligt illa, säger kommunalrådet Stefan Dalin (S).

”Noll tillit till kommunen”

När ”Sara” slog larm upplever hon att hennes berättelse om fysiska närmanden och kränkningar ifrågasattes av socialdemokratiska partikamrater till den utpekade mannen.

– Jag upplevde att vi sågs som lögnare. De använde inte just ordet lögnare men innebörden var densamma och jag är besviken och har noll tillit till Timrå kommun idag.

– Det var inte bara jag som sa i från utan det var flera och det borde ha räckt, säger hon.