Arvin Behzadi är AT-läkare vid en vårdcentral i Örnsköldsvik och doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap/neurovetenskaper på Umeå universitet och forskar på ALS.
Det har hittills varit svårt att diagnosticera ALS då de första symptomen är väldigt diffusa. Samtidigt måste patienter utredas då symptom liknar de vid andra sjukdomar vilket tar tid.
– Det finns inget specifikt test, varken röntgen, ryggmärgsvätska eller blodprov som gör att man kan bekräfta ALS. Man måste ta med hela den sammanvägda bedömningen för att patienten ska få en korrekt diagnos, säger Arvin Behzadi.
Spåras i blodprov
Arvin är knuten till den forskargrupp vid Umeå Universitet som forskat kring ALS sedan 90-talet. För ett år sedan presenterade den gruppen en ny studie som visar att ALS, redan i extremt små mängder, kan spåras genom ett enkelt blodprov.
– Man kan använda det provet för att hitta tusentals nya proteiner, och det gör mig väldigt optimistisk att de här nya metoderna fungerar så bra.
Lång väg kvar
Men mer forskning och fler studier som bekräftar resultaten krävs, vilket är kostsamt både i tid och pengar. Forskningen är beroende av anslag vilket Arvin och hans kollegor får från bland annat Region Västernorrlands och Västerbotten men även Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning.
– Man måste producera resultat som samstämmer flera gånger. Gärna på olika populationer av ALS-patienter med olika mutationer och symptomdebut, inte bara i Sverige. Det kan ta lång tid innan man på ett säkert sätt kan säga att det här är specifikt för ALS.
