Det är i en lex Sarah-rapport från kommunens egen socialtjänst som de misstänkta missförhållanden beskrivs.
För de två tonårsbarnen saknas avgörande dokumentation – inga noteringar gjordes exempelvis när de flyttades till ett HVB-hem bara för att några dagar senare flyttas tillbaka till familjehemmet.
Inte heller deras föräldrar informerades om vad som hänt.
Dröjde mer än ett år
De första signalerna om allt inte stod rätt till kom redan sommaren 2023. Den lex Sarah-rapport som lämnades över i slutet av oktober i år bygger på händelser ett år tidigare.
Varför allt dröjt långt över ett år är en av frågorna som ska besvaras i den utredning som nu inletts.
Fler familjehem som måste utredas?
När utredningen är klar ska den skickas till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.
Det här rör förhållandena på ett av familjehemmen – finns det skäl att granska även övriga?
– Det är svårt att säga i dagsläget, jag måste först se vad utredningen visar, säger verksamhetschefen Mikael Gidlöf på Kramfors kommun.
Vad innebär Lex Sarah?
Lex Sarah är ett samlingsnamn för bestämmelser om skyldigheten för personal i socialtjänsten att rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden i verksamheten.
Bestämmelserna finns i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Det var Sarah Wägnert, undersköterska på ett vårdhem i Solna som fick ge namnet till lagen. 1997 framträdde hon i SVT:s Rapport och berättade om den vanvård som förekom på vårdhemmet där hon jobbade. Det ledde till skärpta bestämmelser genom en ny lag.
Källa: Socialstyrelsen, SVD
