Den första januari fick polisen möjlighet att göra så kallade familjesökningar i DNA-registret. Något som bland annat använts nyligen i utredningen kring det ouppklarade dubbelmordet i Brattås, utanför Härnösand.
Även i utredningen kring mordet på 16-åriga Malin Lindström i Husum har tekniken diskuterats eftersom det finns ett DNA-spår som ska analyseras.
Genombrott med familjesökning
Tekniken har redan lett till genombrott i andra fall för polisen. Det rör sig om det så kallade Billdalsfallet. 1995 överfölls, misshandlades och våldtogs en åttaårig flicka när hon var på väg hem från skolan i Billdal mellan Göteborg och Kungsbacka. Polisens tekniker kunde säkra DNA-spår på flickan men trots att 350 personer toppsades löstes aldrig fallet.
24 år senare gjorde Nationellt forensiskt center (NFC) en så kallad familjesökning sedan lagen ändrats. Det gav träff och en man kunde gripas. Rikspolischef Anders Thornberg tror att arbetssättet bara är i sin linda och att det kommer bli en allt vanligare metod.
– Det här fallet ska prövas i domstol så vi har inget utslag ännu. Men det här blir allt vanligare världen över och vi vill ju använda alla lagliga medel. I det allmänna rättsmedvetandet vill man att polisen ska klara upp brott.
Kan lösa gamla fall
Arbetssättet är fortfarande i sin linda men över hela organisationen, från de regionala utredningsverksamheterna till den grupp som jobbar med kalla fall tillsammans med NFC och genom ett internationellt samarbete ska metoden utvecklas.
– Här har vi kanske en chans att lösa fall som har varit traumatiska, kanske för hela landet eller för speciellt utsatta brottsoffer, säger Anders Thornberg.