Det finns två typer av servitut, avtalsservitut vilket är ett avtal mellan två eller flera fastighetsägare om rätten att använda till exempel en väg eller rätten att ta vatten från en brunn. Officialservitut däremot är knutet till en myndighet. Hos Lantmäteriet sker det genom en lantmäteriförättning.

Gäller tills vidare

Många servitut finns registrerade i fastighetsregistret och fungerar framför allt som ett stöd när fastigheter byter ägare. Registreringen säkerställer då att servitutet fortsätter att gälla om det uppstår tvister mellan berörda fastighetsägare. När ett servitut registrerats gäller det tills vidare. Det finns alltså inget slutdatum.

Tjänande och härskande

Avtalsservitut kan vara både positiva och negativa. Ett positivt servitut betyder att en fastighet har rätt att använda en annan fastighet medan ett negativt servitut betyder att en fastighet avstår från att använda sin fastighet på ett visst sätt. I servituten beskrivs också olika fastigheter som tjänande eller härskande. En härskande fastighet har rätten att använda en annan fastighet som då beskrivs som tjänande.

Därför rensas fastighetsregistret

Det finns fler än 650 000 avtalsservitut som registrerats innan 1 juli 1968. Av dem uppskattar Lantmäteriet att knappt hälften fortfarande är aktuella och behöver förnyas. Resten består av gamla och inaktuella servitut som nu bara tar onödig plats i registret. Det är av den anledningen förnyelselagen kom till 2013. Eftersom det inte sker någon löpande borttagning av gamla registreringar lades ansvaret på fastighetsägarna att själva att förnya servitut som är aktuella. De servitut som inte förnyas innan 1 januari 2019 rensas ut ur registret.