HÄR HITTAR DU ALLA BLOGGINLÄGG

Så nu har jag laddat upp batterierna inför nästa vecka då SM drar igång här hemma i Sundsvall. Formen börjar komma allt mer och mer nu, och tiderna blir bara bättre vilket känns otroligt skönt. Allt känns bra och jag ligger i fas med allt enligt planeringen.

Dom senaste inläggen har jag berättat om min familj och tränare, men trots deras stöd skulle inget fungerat utan dom vänner jag har inom simningen. Så jag tänkte ta tillfället nu att prata lite om min simgrupp, som för övrigt består av en hel hög blandade, lite småstörda individer. Mycket blandade åldrar, allt från 13 till 20 år och mycket olika personligheter.

Vissa gnäller i princip varje träning, vissa är nästan raka motsatsen och är överpositiva. Vissa ska prata och låta hela tiden, medan andra är lite mer tysta av sig. Sen har vi några som ska argumentera om nästan allt och inte ger sig förrän alla andra erkänner att dom har rätt, osv. Men jag tror att det är just det som gör att vi går så bra ihop tillsammans, att alla sätter sin egen lilla touch på gruppen. Dom flesta gånger så märker man så tydligt vem som är borta, att det är nått som saknas.

Personligen älskar jag min grupp, och alla som tillhör den!

Som en liten familj

Även fast jag fått otroligt bra stöd från tränare och familj genom åren så hade jag aldrig orkat ta mig igenom allt utan mina kompisar i simningen, man har blivit som en liten familj. Stödet dom har gett mig är mer än jag nånsin kunnat önska. Som simmare vet vi att varje pass verkligen inte är roligt och att det väldigt ofta kan kännas skit, om det så gäller teknik, motivation eller bara att man är på dåligt humör.

När detta händer mig, finns det alltid nån i gruppen som lyckas ändra på detta och man går från träningen med mycket bättre humör än innan. Trots att man är helt slut när man kommer hem så mår man, jag, oftast mycket bättre än innan jag kom och jag kan inte tro att de skulle bero på något annat än dom. Vissa dagar gör vi varandra vansinniga, men sånt behövs också för att man verkligen ska uppskatta dom dagar allt är bra, eller hur?

Nu är hälften av gruppen på väg till Trollhättan för att tävla i sum-sim (ungdoms-sm). En otroligt stark trupp med många snabba simmare. Så jag håller alla tummar och tår jag har, jag håller koll på er här hemma. Stort lycka till och visa vad ni går för nu;)

Och till er andra, vi ses i nästa inlägg. Ha det bra tills dess.