Peter Blomqvist, ordförande i Ångermanlands Ishockeyförbund samt advokaten Mats Emhtén och Dan Persson, expert på idrottens kommersialisering. I mitten Peter Forsberg, djupt frusterad över sitt Modos insats på isen.

Hårdare krav på klubbarna krävs

Uppdaterad
Publicerad

Se till att skaffa ett eget kapital och spendera när det finns pengar, inte tvärtom. Inget mer ”Lyxfällan” i idrottsvärlden – ställ högre krav på förbunden. Nu kommer råden hur klubbarnas väg ur krisen kan gå till.

Det är 1 april 2016 – Leksands Brock Montpetit sätter det sista och avgörande målet mot Modo i den sjunde och avgörande kvalmatchen. Ett ögonblick när inte bara matchen avgörs och en kvalserie som avslutas, nej, det är samtidigt stunden när två andra avgörande förutsättningar står klara.

När pucken väl lagt sig till ro i Modos kasse innebär det i samma stund att Leksand befriat sig från sitt konkursspöke och att Modo har ställts vid randen av en avgrund. 

Idrotten och pengarna

Ett ögonblick med en exakt tid angiven: 5:22 in i fjärde perioden. Siffror i obevekligt, ilsket rött.

Efter dryga 30 år i högsta ligan är stolta Modo Hockey från Örnsköldsvik ett degraderat lag

Avgrund, menar veteranen

”Avgrund”. En dramatisk metafor. Den kommer från Peter Blomqvist, ordförande i Västernorrlands Ishockeyförbund och ledamot i Svenska Ishockeyförbundets styrelse.

Men, det är så han formulerar saken.  

Det han talar om är den stenhårda verkligheten för elitklubbar. I samma ögonblick som ett lag åker ur SHL, ja då försvinner 20-25 procent av omsättningen. Det handlar helt enkelt om fördelningen av de pengar som kommer från tv-rättigheterna. Samma sak gäller toppklubbarna inom fotbollen. Bäst får mest, helt enkelt.

 Tufft läge det första året, men än värre det andra

– Det är tufft första året, men den verkliga prövningen kommer det andra året två om laget är kvar i den lägre serien, säger Blomqvist. Då är rättighetspengarna helt borta. 

Inom SHL har man kommit överens om ett system där en nyuppflyttad klubb får en lite mindre del av pengarna till förmån för den klubb som som flyttats ner. Ett omställningsbidrag, helt enkelt. Men tappet blir ändå rejält och dessutom är ju utgifterna oftast kvar – höga kostnader för arenor och spelarlöner.

– Vilket företag klarar av att tappa så stor del av omsättningen över en natt, frågar sig Dan Persson retoriskt. Persson är debattör och expert på idrottens kommersialisering. 

– Vi har ju arbetsrättslagar i det här landet som vi ska följa, det går inte att bara sparka folk från en dag till en annan, fortsätter han. 

Säsongen hann knappt avslutas innan Modo stod vid kommunens port och vädjade om hjälp. När extramiljonerna hade skjutits till var redan diskussionen igång om arenans framtid, Fjällräven Center är för för stor och för dyr för ett lag i allsvenskan, hette det Mycket talar nu för att Örnsköldsviksborna inom kort blir ägare till hockeytemplet i staden.  Tecken är tydliga, historien går igen. 2016 är Modo på väg att göra en Timrå. 

Nytt jätteavtal

Nu har nyligen nya tv-avtal tecknats, både inom fotbollen och ishockeyn – hur mycket pengar avtalen omfattar vill ingen avslöja, men det talas om de största avtalen hittills. Mer pengar, fler möjligheter, nya problem. 

Vi har i en serie inslag satt ljuset på klubbarnas usla affärer. En efter en har de fallit tungt – basketlagen Sundsvall Dragons, konkurs och ekobrottsutredning, Sundsvall Saints, konkurs och åtal. Innebandyns Granlo BK, rekonstruktion och en tuff kamp under hösten för att klara sig undan konkurs. Timrå IK – räddad ur ett ekonomiskt träsk när kommunen till slut gick med på att köpa tillbaka den arena man en gång skänkt bort. 45 skattemiljoner var prislappen.

Bedrövligt facit

Av de sex lag från länet som spelade i högsta ligorna runt 2010/2011 är det fem år senare bara ett kvar, Gif Sundsvall.  Men samtidigt står Giffarna med ena benet i skuldfällan och tvingats sälja flera av sina stjärnor.

Ett lag – av sex! Det är ett lika häpnadsväckande som bedrövligt facit för klubbarna i länet. 

Vi har pratat med experter, politiker, klubbchefer och de som har insyn i den kommersiella delen av idrottsrörelsen.  Vi har fått analyser, synpunkter och omdömen.

Ekonomisk doping, förblindade ledare, kommuner som villigt agerar bank. Sammantaget en  bransch som mer bygger på förhoppningar än sunda finanser.

Ordning på siffrorna och krav på förbunden

I vårt senaste inslag handlar det om vägen ut ur krisbeteendet. Hur ska klubbarna agera för inte återigen hamna i samma utsatta situation? 

Sunda finanser, ordning i siffrorna och köpläge när man HAR pengar, inte bara styrs av förhoppningen att de ska komma. Och inte minst, en tydligare strategi från förbunden hur pengarna, inte minst från TV-rättigheterna bättre och jämlikare kan fördelas.

I det här inslaget hör du Peter Blomqvist, Svenska Ishockeyförbundet, Mats Emhtén, advokat och rutinerad rekonstruktör av idrottsklubbar samt Dan Persson, expert på idrottens kommersialisering.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Idrotten och pengarna

Mer i ämnet