Kommunen har valt en helt annan lösning än man gjort i Kramfors kommun.  Kramforsmodellen, som du kan läsa om i en separat artikel här, handlar om att ha öppna asylförskolor för att integrerar hela familjen och förbereda dem inför inskolning i förskolan. Men i Härnösand, precis som i de flesta kommuner skolas barnen in i ordinarie förskola.

– Vi anser att integrationen går snabbare. Barnen lär sig språket och får nya kompisar, säger Patrik Vestling, strategisk chef för mångfaldsfrågor i Härnösands kommun.  

Mer tid i förskolan

Det finns en öppen förskola även i Härnösand, men den riktar sig inte specifikt till asylsökande, som i Kramfors. I Härnösand har man istället beslutat att utöka tiden för föräldralediga och arbetssökande från 15 till 30 timmar i veckan, sedan två år tillbaka. Reglerna gäller också för asylsökande.

– Först och främst är det ett politiskt beslut. Det är för att barnen ska få mer tid i förskolan. Vi tror att barnen mår bra av tiden i förskolan och när det nu kommer asylsökanden är det också viktigt att de kommer ut i förskolan, för vi märker att de kan må dåligt när de inte kommer ut. Vi är nog unika i länet med att ha så mycket tid, säger Patrik Vestling, strategichef för mångfaldsfrågor i Härnösands kommun.

Anställer arabisktalande

Övriga kommuner i länet har femton eller tjugo timmar, medan Härnösand är ensamma om att erbjuda 30 timmar i veckan. Just nu är det ett hårt tryck på flera förskolor. Många asylsökande barn behöver en plats. Det ställer särskilda krav på kommunerna. I Härnösand har man hittat egna lösningar, för att möta behovet.

– För det första har jag valt att anställa arabsiktalande personal på mina två stora förskolor där jag har många barn från andra kulturer. Så att det finns en lätt väg till kommunikation. Sedan måste vi individanpassa all inskolning och all verksamhet så att vi gör olika för olika familjer, säger Carina Löfvander som är förskolechef på flera förskolor i Härnösand.

Tolk vid inskolning

Generellt kan inskolningarna av asylsökande ta lite längre tid, säger hon. Man använder ofta tolk vid inskolningen, men man har också satsat på

”språkpraktikanter” för att få verksamheten att fungera bättre. Det är vuxna som är asylsökande eller som fått uppehållstillstånd som stöttar i det dagliga arbetet.

– Vi använder tolk vid inskolningarna med sedan försöker vi att språkpraktikanterna är med det nyinskrivna barnet under den första perioden för att underlätta den hära inskolningen, och det finns ju ett behov av personal både på förskolorna och i skolan. Dessutom kommer det många som har utbildning från sitt hemland och dom tycker jag att vi ska ta hand om.

Språkpraktikanter hjälper till

Att språkpraktikanterna själva får språkträning ser man som en dubbel vinst.

– Vi ser ju att barnen mår bra och att de lär sig språket. Vi ser också att vi får ut vuxenpersonal, alltså språkpraktikanter som lär sig språket också och de kan komma ut på arbetsmarknaden dessutom, säger mångfaldschef Patrik Vestling.

Stora vinster

Nya utmaningar kräver nya lösningar. Samtidigt är man här noga med att peka på vinsterna med de nya arbetssätten.

– Det är ju stora vinster med att ha många olika kulturer och många olika barn från olika familjer. Det är en del  av samhället, säger förskolechef Carina Löfvander.