Betesskador efter älg uppstår framförallt på tallar. Anna Marntell från Skogsstyrelsen visar ett område med omfattande skador.
– Här ser man den första älgskadan, stammen har delat sig och så fortsätter det uppåt, förklarar hon och visar en illa tilltygad ungtall.
Stora skillnader
De största älgskadorna i Västernorrland finns i älgförvaltningsområdet mellan Ångermanälven och Indalsälven, här är 11 procent av skogen skadad efter den gångna vinterbetessäsongen. I västra Jämtland finns områden där mellan 11 och 23 procent av skogen har färska betesskador. Minst skador ser man i området kring Örnsköldsvik och i Jämtland ser det bäst ut i Bergs älgförvaltningsområde med mellan 2 och 8 procent skog med färska betesskador.
– För skogsägaren, produktionen och virkesvärdet handlar det om betydande kostnader, säger Anna Marntell.
Nya rekommendationer
Skadesituationen har gjort att Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande i förra veckan gick ut med en rekommendation till älgjägarna att inte detaljreglera jakten så att avskjutningsmålen blir svåra att nå, det vill säga att inte ha för mycket regler om vilka djur som ska skjutas, något som många gånger går stick i stäv med älgförvaltningen.
– Åldern på älgarna spelar nog inte så stor roll när det gäller hur mycket de äter, säger markägaren Martin Martinsson som har stora skador på sina marker men ändå tycker att det är viktigt att vårda älgstammen så att inte medelåldern blir för låg.
– Alla jaktlag har sin tradition och sina metoder men har man mycket betesskador lokalt så måste man minska betesdjuren, tycker Anna Marntell som uppmanar jägarna att inte sluta att jaga när frysboxen är full.
– Sälj hellre någon älg i så fall, säger hon.