Pensionsskulden är den totala skuld för pensioner som en kommun har till sina anställda. Med andra ord de pengar anställda har rätt att få ut i form av kommunal pension.

Sveriges kommuner är tillsammans skyldiga svindlande 232 miljarder kronor. Om skulden tagits med i kommunernas balansräkning skulle nära 20 procent av kommunerna ha negativ soliditet. Något som i privata näringslivet ofta klassas som konkursmässigt.

Västernorrland sämst

Sammantaget ligger kommunerna i Västernorrland sämst till i Sverige. Kommunerna har en sammanlagd skuld på drygt sju miljarder och soliditeten är -8 procent. Gotland ligger i och för sig på samma siffra men då är de också ett landsting.

Sundsvall den största skulden, drygt 2,5 miljarder. Men soliditeten håller sig på plus. Kramfors har sämst soliditet, -27 procent, varje Kramforsbo har en skuld på 37 625 kronor. Lägst skuld per invånare har Timrå med 25 871 kronor.

Det kan jämföras med den lägsta noteringen i riket som finns i Sjöbo kommun. Där har varje medborgare en skuld på cirka 515 kronor per person. 

– Det är en ofantligt stor skuld som kommunerna är skyldiga de kommunalt anställda. Det finns stor risk att när väl skulden ska realiseras, dvs. kommunerna ska börja betala ut de livsvariga pensionerna, kommer en del kommuner tvingas höja skatten eller skära ned i välfärden, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

I vilken kommun vill man bli gammal?

Särskilt problematisk kan pensionsskulderna bli i kommuner med minskande och åldrande befolkning. Konsekvensen är att gapet mellan skatteintäkter och utgifter ökar. Färre ska alltså försörja fler, samtidigt som kommunens gamla skulder ska betalas.

– I framtiden kan det bli större konkurrens mellan kommuner om befolkningen. Det finns en risk att allt fler invånare funderar på i vilken kommun vill man bli gammal i eller vart man vill att sina barn ska växa upp, menar Greger Gustafson.