Alneskolan ingår tillsammans med tre skolor i Västerbotten i forskningsprojektet som har syftet att utveckla läs– och skrivförmågan hos yngre barn – ett relativt nytt, men prioriterat, forskningsområde.
Även om surfplattorna blir allt vanligare i undervisningen, har de en kort historia i de svenska skolorna och forskningen är begränsad. Men resultaten pekar mot en snabbare läsinlärning.
– Den forskning som finns tyder på att läs-, skriv- och kommunikationsförmåga utvecklas snabbare hos elever i årskurs ett som jobbar med läsplattor, än hos dem som jobbar med papper och penna, säger Jörgen From, docent i pedagogik vid Umeå universitet.
– Man tror framför allt att det beror på motoriken – barnen blir inte lika upptagna med att forma bokstäverna själva, utan man tar bort ett störmoment i lärprocessen.
Ettorna på Alneskolan har jobbat med surfplattorna sedan i höstas – och den nya tekniken används inte bara i språkundervisningen, även om det är där man upplever den största effekten.
– Vi använder den i alla ämnen. På idrotten filmar vi kullerbyttor och kollar balansen till exempel, säger Henrik Emanuelsson, lärare i klassen.
Kollegan Carina Wågström ser möjligheten till individanpassning som den största fördelen.
– Köper man ett läromedel kanske det passar 10 av klassens 23 elever bra, här hittar vi nivåerna hela tiden.
– Det finns ju oändligt antal appar och olika nivåer i appen också, så alla kan jobba på en nivå som blir en utmaning, säger Carina Wågström.
Både elever och lärare tycker att surfplattorna gör undervisningen mer lustfylld – och att det därför är lättare att koncentrera sig.
– Det blir enkelt och roligare. Man kan också lära sig att bli bättre på att räkna – och bli smartare, säger Bea Greve, elev i ettan.
Finns det inga nackdelar med det här?
– Nej, inte som jag har sett ännu, säger Henrik Emanuelsson.
– Föräldrarna har sagt att man inte är så benägen att använda paddan hemma nu, utan att man leker mer.
Arbetet med surfplattorna har också fått föräldrarna mer involverade i undervisningen.
– Barnen är jättepigga på att visa föräldrarna vad de gör och på så sätt blir föräldrarna mer involverade i vad barnen gör på skolan. Den ganska begränsade forskning som än dock finns, visar också på den effekten, säger Jörgen From.