Västernorrland
Sjösättning i Härnösand den 5 juni 1867. Snön ligger kvar och människorna är vinterklädda. Det är fortfarande vinter. Foto: Länsmuseet Västernorrland

Svältåren som formade Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Alla minns vi årets sommar i Västernorrland som varm och torr och på många sätt härlig. För 150 år sedan var vädret ungefär lika torrt men då fick det katastrofala följder.

Missväxten i Sverige i slutet av 1860-talet och svälten som drabbade landet är temat i en bok av författaren Magnus Västerbro.

– Om man tittar på sommaren som den var i år så är den ungefär lika hemsk och eländig som 1868 men vi lever i ett annorlunda samhälle nu så vi märker inte konsekvenserna på samma sätt. Hade vi levt på samma sätt som för 150 år sedan hade folk svultit och varit på väg att dö nu, berättar han.

Landshövdingen ville inte hjälpa

Västernorrland drabbades hårt. Mycket på grund av myndigheternas ovilja att hjälpa de fattiga. Dom skulle inte skämmas bort hette det. Och hårdast i den linjen var dåvarande landshövdingen Ernst August Weidenhielm.

– En dramatisk händelse är från Arnäs där byborna vände sig till regeringen för hjälp. Det blev ingen hjälp för att Ernst August Weidenhielm sa nej och därmed svalt mellan 100 och 150 personer ihjäl.

Samma mönster idag

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av svält. Men samma mönster upprepar sig än i dag.

– När jag skrev boken slogs jag mellan parallellerna då och nu. Särskilt om man ser på tiggarna från Rumänien till exempel. På den tiden tyckte man att man bara skulle hjälpa sina egna kommuninnevånare. Nu tycker vi att vi bara ska hjälpa svenskar.

Hela SVT-dokumentären Ett satans år om svälten i Norrland 1867-68 kan du se här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.