• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Svårt att minska köttätandet

Uppdaterad
Publicerad

Vi måste äta mindre mängd kött för miljöns skull. Det menar både FN och svenska myndigheter, som Naturvårdsverket. Men att påverka konsumtionen är ingen lätt sak.

Många politiker tvekar att dra ner på köttet i till exempel skolmaten. Ett exempel är Härnösand.

– Att vi ökat vår konsumtion med mer än 50 procent är ett bekymmer för miljön, säger Anita Lundström på Naturvårdsverket.

En köttfri dag i veckan på skolorna skulle betyda en del för klimatet. Därför föreslår eleven Anna Ljungström i Härnösand att kommunen förbättrar sitt miljötänk och tar bort köttet från skolmenyn, en dag i veckan. Det kunde vi berätta igår.

– Jag tycker kött är gott jag vill inte utesluta det helt, utan vi måste bara minska konsumtionen. Det kan ha oerhört mycket  betydelse.  Om vi byter ut kött mot grönsaker två gånger i veckan så skulle det motsvara koldioxidutsläppen från 233 000 bilar under ett enda år och det är ganska mycket, säger Anna Ljungström

En lätt sak, menar hon som skulle betyda mycket. Men den politiska ledningen tvekar. Trots att FN redan 2006 konstaterade att det behövs politiska beslut för att minska klimatpåverkan från köttet.

Förändringen går trögt

Men Härnösand är inget undantag. Enligt en rapport från Naturvårdsverket  saknas styrmedel idag för minskad köttkonsumtion i Sverige, på global, nationell och kommunal nivå. Förändringen går trögt. Varför kan man fråga sig.

– Det är lite känsligt när det gäller vad vi äter och konsumerar överhuvudtaget och kanske har man inte varit så medveten om vilken påverkan konsumtionen egentligen innebär, säger Anita Lundström på Naturvårdsverket som varit med och skrivit verkets rapport om Köttkonsumtionens klimatpåverkan- drivkrafter och styrmedel.

Konsumtionen ökar

Att vi ökat vår köttkonsumtion med mer än 50 procent från 1990 till 2005 är  bekymmersamt, menar bland annat Naturvårdsverket i rapporten. Det har lett till en utsläppsökning av växthusgaser med flera ton. Och det är importerade varor som står för ökningen. Men forskningen tyder på att man inte bör förvänta sig att konsumentinformation räcker för att förändra beteenden. Människor gör inte rationella val i affären. 

– Det som kan vara en fördel om skolorna gör det här, om man gör det på rätt sätt, så kan man ju lära eleverna att man kan göra andra val. Man kan väcka nyfikenhet på nya rätter, så att man inte gör det som är enklast. Det är väldigt lätt att välja kötträtter för att det är mättande och lätt att tillaga och vi har kanske inte så bra kunskap om hur vi gör bra vegetariska måltider, säger Anita Lundström på Naturvårdsverket.

Konsumenterna gillar det klimatsmarta

Men konsumenterna är beredda att förändra konsumtionsmönster i en klimatsmart riktning, visar Naturvårdsverkets undersökningar. Och man jämför rökförbudet på restauranger som först fick kritik, men i efterhand blev uppskattat. Kanske måste det till obekväma beslut även när det gäller kött:

-  Ibland måste vi kanske se utanför vår egen lilla  bekvämlighet och inse att ja, coca-cola är gott men det kan vi inte dricka alla dagar i veckan heller för det är alldeles för onyttigt- och i det här fallet är kött alldeles för onyttigt för miljön, säger gymnasieeleven Anna Ljungström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.