– Det var en viss problematik när vi skulle ställa upp den. Det vart fördröjt en liten stund men problemet åtgärdades relativt snabbt och vi lyckades rädda dem på taket, säger olycksutredare Mattias Andersson.
Han är en av de som utreder både brandförlopp och räddningstjänstens insats. Huruvida det var andra problem med höjdfordonet kan han inte uttala sig om just nu.
”Ska inte vara saker i vägen”
Hur mycket träden fördröjde insatsen kan han inte säga. Men i grunden ska det inte vara saker i vägen om det är projekterat för ett höjdfordon vid räddning. Hur det är i det här fallet är för tidigt att säga.
– Just på den här platsen kan man konstatera att träden var i vägen, men sedan hur det projekterats vid byggnationen det låter jag vara osagt här och nu, det får vi titta på.
Räddade livet på människor
Han säger att det inte alltid varit självklart att ha ett höjdfordon i Ånge. Men den 26 november var det av avgörande betydelse:
– Just i det här fallet var det skillnaden mellan liv och död. Vi räddade ju två personer som stod på taket och inte kunde ta sig ut i trapphuset.
FAKTA UTRYMNINGSVÄGAR
Grundkravet är att det alltid ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar i en bostad. Om den ena vägen är spärrad av brand, ska det finnas ett alternativ.
I hus upp till åtta våningar är normalt trapphuset den ena utrymningsvägen, och ett fönster, där räddningstjänsten ska hjälpa till med utrymning med sin stegutrustning, kan vara den alternativa utrymningsvägen.
I vissa fall finns räddningsvägar i anslutning till fastigheten. Dessa räddningsvägar är ofta villkorade i byggnadslovet, och en förutsättning för att räddningstjänst överhuvudtaget ska kunna biträda vid en utrymning, eller utföra en brandsläckningsinsats om det skulle vara nödvändigt. Räddningsvägar ska vara väl uppmärkta, hållas fria från hinder samt under vinterhalvåret snöröjas.
källa: Brandskyddsföreningen
