En plansch med ett tecknat hjärta på i ett sjukhusrum och till höger generalsekreteraren i Hjärt- och Lungfonden Kristina Sparreljung

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Finns det tecken eller förvarningar man kan vara uppmärksam på? Vad är orsakerna, och hur stor andel överlever idag ett plötsligt hjärtstopp? Kristina Sparreljung från Hjärt-Lungfonden svarar. Foto: Erik Simander/Bildbyrån, pressbild/Hjärt-Lungfonden

Tre frågor om plötsligt hjärtstopp – så vanligt är det

Uppdaterad
Publicerad

Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat slutar pumpa blod på grund av att den elektriska ledningen till hjärtat inte fungerar som den ska. Man blir medvetslös inom loppet av några sekunder och hjärnan drabbas av syrebrist.

Enligt Hjärt-Lungfonden drabbas årligen cirka 10 000 svenskar av hjärtstopp.

Nästan en person i timmen avlider av plötsligt hjärtstopp i Sverige.

Livet efter hjärtstoppet – Andreas i Sundsvall drabbades

Här finns information på 1177 om hur man ska agera när någon drabbas.

Vad är orsaken till plötsligt hjärtstopp?

I videon svarar generalsekreterare Kristina Sparreljung på Hjärt-Lungfonden på tre frågor om plötsligt hjärtstopp.

  • Vad kan vara tidiga tecken på hjärtstopp?
  • Vad är orsakerna?
  • Hur stor andel överlever ett plötsligt hjärtstopp?

Forskning om Plötsligt hjärtstopp

Vilken roll spelar ärftlighet vid hjärtstopp?

Dagens forskning handlar till stor del om att hitta metoder för att identifiera människor i riskzonen.

Vid Norrlands universitetssjukhuset i Umeå samarbetar flera avdelningar som Hjärtcentrum, Barn- och ungdomskliniken samt Klinisk genetik, bland annat.

Forskningen omfattar inte bara de sjuka utan även deras närmaste familjemedlemmar.

Tidsaspekten viktig vid hjärtstopp

En forskargrupp i Stockholm studerar tillsammans med SOS Alarm AB hur larmcentralens arbete kan förbättras utifrån svarstider och tidig identifiering av hjärtstopp.

Kan kylning funka vid hjärtstopp?

Med stöd av Hjärt-Lungfonden har en grupp forskare i Stockholm sedan ett antal år arbetat med konceptet ultratidig kylning.

Metoden handlar om att kyla såväl hjärnan som kroppen med en kylspray direkt i näsan. Effekten på neurologisk återhämtning är ännu inte säkerställd.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Livet efter hjärtstoppet – Andreas i Sundsvall drabbades

Mer i ämnet