På tre år har landstingets vårdcentraler gått back med nästan 90 miljoner kronor. En summa som landstinget i sin tur betalat. Och det tillvägagångssättet får nu kritik av dom privata vårdgivarna som anser att det strider mot vårdvalssystemet om att landstingsdrivna och privata vårdcentraler ska behandlas lika, och få lika mycket pengar.

– Dom är inte rädd att gå back och det är jättesvårt att konkurera på det sättet, säger Hassan Soleymanpur som äger Caspien vårdteam.

”Vi borde kompenseras”

I brevet skriver de privata vårdgivarna att dom borde kompenseras ekonomiskt när landstingsdrivna vårdcentraler går back eftersom sjukvården enlig vårdvalet ska bedrivas på samma premisser.

– Vi har tagit del av brevet och de kommer att få ett svar, säger landstingsrådet Per Wahlberg (M).

Ingeborg Wiksten som är ordförande i primärvårdsnämnden håller delvis med om att dom privata vårdgivarna borde kompenseras.

– Ja igentligen tycker jag det. Det bör vara lika villkor, men landstinget är ålagda att bedriva sjukvård också i glesbygd och det kostar. Vi ser inga köer av vårdföretagare som vill satsa i Junsele och Ramsele, säger Wiksten

Dyra lokaler

Det är framför allt kostnaden för stafettläkare som gör att landstingets vårdcentraler går back. Och Ingeborg Wiksten tror att det delvis beror på att landstinget är ganska låst när det gäller att förhandla om löner och förmåner för läkarna. Det gör att läkare väljer att jobba hos privata arbetsgivare medan landstinget får ta in stafetter. Även lokalhyrorna ställer till det ekonomiskt, eftersom landstinget måste hyra av landstingsfastigheter och sitter fast i dyra, långa och ibland onödiga avtal.

– Att pengar går till lokaler istället för till vård är sanslöst, menar Wiksten.