Bolaget framstår som ett Stockholmsföretag, men opererar i praktiken från Tallin. Nyligen skickade Bolagsupplysningen ut tusentals brev till företagare i Sverige.
– Rena lurendrejeriet. Det är båg på stor nivå, säger Hans Fritzheimer, advokat i Sundsvall.
Trovärdig fasad
I brevet finns en blankett som först ger ett seriöst intryck och associerar till ett myndighetsbrev. Formuleringen ”Dags att komplettera” får mottagaren att tänka på deklarationsblanketten men det är ingen deklarationsblankett. I den finstilta textmassan visar det sig vara ett avtal om att få sina företagsuppgifter exponerade i Bolagsbyråns sökmotor till en kostnad av 9 590 kronor för två år.
Hans Fritzheimer menar att det rör sig om grov organiserad brottslighet som ligger bakom erbjudandet.
– Det är inget annat än ett företag som vill ge ett seriöst intryck men som inte är något annat än grov ekonomisk brottslighet. De har hittat en formell som ser väldigt trovärdig ut. Men låte er inte luras, säger Hans Fritzheimer.
Förtvivlade företagare
Brevet framstår som en fråga om Bolagsupplysningen har rätt uppgifter registrerade om företaget. I det exempel SVT Västernorrland tittat på så är alla uppgifter korrekta utom på en punkt. Telefonnumret. Den som faller i fällan att rätta till uppgiften och skriver under pappret faller emellertid i fällan. Då kommer en dryg räkning.
Bolagsupplysningen har figurerat tidigare och nu innan julen har företaget skickat ut en ny omgång blanketter. I såväl Västernorrland som Jämtland har olyckliga företagare försökt ringa posten för att stoppa sina brev sedan de upptäckt sitt misstag försent.
Svensk hande ger råd
Svensk handel och Hans Fritzheimer ger rådet att ta kontakt med företaget via fax eller mail och bestrida fakturan när den kommer med posten. Man ska också skicka en kopia på sitt klagomål till Svensk handel.
I den finstilta texten gör Bolagsupplysningen klart att fakturan ska betalas i förskott och att det utgår en dröjsmålsränta på 16 procent och att man kan anlita ett faktureringsbolag för att driva in skulden.
Enligt Fritzheimer finns det inga kända exempel att företaget gått vidare till domstol för att kräva in en skuld.
– De vill väl helt enkelt inte synas med sitt ohederliga värv.