Ordning och reda får väl anses vara något av en svensk paradgren. Från medeltiden har man i Sverige försökt spara pergamentsbrev, dokument och handlingar. Redan 1618 skapade rikskansler Axel Oxenstierna ”Riksens archivum”, något som utvecklats till dagens myndighet; Riksarkivet.
Demokratiuppdrag
Från början handlade det om att utöva kontroll och makt. Nu handlar det om att bevara vårt gemensamma kulturarv. Men också om demokrati, Riksarkivets huvuduppdrag är att ”säkerställa samhällets behov av en långsiktig informationsförsörjning som garanterar innehåll, sammanhang och äkthet”. Idag är arkiven öppna för alla och mycket av innehållet finns även på nätet.
Firas med tårta
Under torsdagen firas 400-årsjubileet över hela landet. Trots att verksamheten i Härnösand startade först 1935 tog man även här tillfället i akt att fira.
Bemärkelsedagen firades med invigning av 400-års utställningen och en bit tårta.
Riksarkivet
Riksarkivet bildades 1618 på initiativ av rikskansler Axel Oxenstierna. En särskild sekreterare, med två skrivare till sin hjälp, utsågs att ansvara för arkivet. Det fick namnet ”riksens archivum”.
Riksarkivet utvecklades under 1800-talets lopp till ett svenskt nationalarkiv. 1878 blev det en självständig myndighet under ledning av riksarkivarien.
För att bevara de statliga regional- och lokalförvaltningarnas arkiv skapades under åren 1899–1935 sju landsarkiv. Sist ut var Landsarkivet i Härnösand som slog upp dörrarna 1935.
2010 slogs arkiven samman till en myndighet: Riksarkivet.