Vindkraften förändrar landskapet

Uppdaterad
Publicerad

Byggandet av vindkraftverk sker i allt högre takt i Norrlands inland. Många som bor där oroas över utvecklingen och sörjer ett förstört landskap.

Vindkraft är i dagsläget inte någon bra affär, ändå fortsätter utbyggnaden i allt snabbare takt. Vi har besökt Omsjö i Ångermanland, en by som hotar att gå under om den stora vindkraftpark som planeras i anslutning till byn blir verklighet.

Slående tystnad

Det första som slår en när man kommer till Omsjö är tystnaden. Om man bor här gillar man tystnaden, stillheten, avskildheten, annars bor man inte här.

Fokus vindkraft – #dinröst

– Det är tystnaden vi vill ha, säger Anita Berglund i Omsjö.

En ny horisont

Framtiden ser ut att bjuda på en dramatisk förändring, på bergen runt omkring Omsjö planerar SCA tillsammans med Fred Olsen Renewables att bygga över 100 vindkraftverk. Det blir en ny horisont, en annan känsla, en ny situation.

– Bara känslan att omringas av det här går inte att tänka sig, för mig är det helt omöjligt, säger Anita Berglund sorgset.

Ljudet och synintrycket i kombination skrämmer henne och hon är inte ensam, många i Omsjö är oroliga.

– Mitt hjärta slår för den här trakten och om det här blir av vill man inte bo kvar här, konstaterar Jonna Jinton som flyttat hit från Göteborg och fortsätter:

– Men då vet man inte vart man ska flytta för att slippa vindkraften, rätt som det är drabbas ett nytt ställe, säger hon uppgivet.

Mindre motsånd i skogslandet

Om några år kan den svenska vindkraften nära nog ha tiodubblats och utbyggnaden sker framförallt i Norrlands inland och det är ingen slump.

– Det finns mindre motstående intressen i skogslandet och ett vindkraftverk syns mindre om det placeras i skogen jämfört med vid kusten eller i fjällen, förklarar Åke Westberg, chef för SCA Energy.

Överallt där det planeras vindkraft växer oron, i Lillhärdal i Härjedalen, i Finnmarken väster om Kramfors och i Näsåker där vi träffar Åke Wikström som engagerat sig i vindkraftfrågan.

– Jag anser att vi ska bygga färdigt det vi håller på med här vid jämtlandsgränsen och så ska vi avvakta och se hur utfallet blir innan vi fortsätter och klämmer in en massa verk i landskapet. Skulle allt som planeras bli verklighet gör vi ett industrilandskap av större delen av övre Ångermanland.

Hörs på kilometerlånga avstånd

Men vindkraft är ren energi, vinden ger ljus och värme i stugorna, inga utsläpp, bara ljud och snurrande, finns det anledning till oro? Vi åker till Havsnäs i Strömsunds kommun, en av Sveriges största vindkraftparker. Här står 48 verk. Stig Persson bor strax intill parken.

– När det blåser hårt hörs de konstigt nog inte så mycket. Men 95 procent av tiden blåser det nordvästvind och då hörs de väl, konstaterar han.  

Den begränsande faktorn för etableringen av en vindkraftpark, bortsett från närheten till kraftnät, är bullerstörningen för de närboende. 40 decibel ska inte överskridas. Och ett vindkraftverk kan höras på långt håll.

– De människor som är ute i skogen och till exempel står på ett älgpass kan säkert höra kraftverk på åtskilliga kilometers håll, kanske på tio, femton kilometer, säger Conny Larsson på Uppsala universitet som forskar på temat vindkraft och ljud. Han förklarar att ljudet uppför sig olika beroende på temperatur.

– Vintertid är det varmare på högre höjd och ljudhastigheten ökar med ökad temperatur, ljudvågen kommer att böjas ned i ett sånt fall medan vi en sommardag har varm luft nere vid marken vilket ger en uppåtböjning av ljudvågen och då hör man inte ljudet speciellt långt bort.

– Man börjar veta så mycket om det här att man kan fortsätta med vindkraften, säger Conny Larsson men tillägger att desto mera vi vet, desto bättre kan vi förutsäga vilka ljudnivåer vi har.

Ekonomisk ersättning

I Omsjö får Anita Berglund och de andra byborna stå ut med ljudet från kraftverken, i alla fall när det är kallt, men också synen av snurrorna på de omgivande bergen. Solen kommer att skuggas och nattetid kommer det att blinka för att inte flygplan ska kollidera med kraftverken. En situation som kräver någon form av lokal kompensation, det tror Bosse Bodén på Mittuniversitetet som studerar vindkraftens effekter.

– Den lokala nyttan kan öka om man tänker i termer att det också ska gagna berörd bygd på annat sätt än att man under en kortare period ska få ett uppsving i näringslivet, säger han.

Utvecklingspengar till bygder med vindkraft är ett alternativ.

– De pratar om bygdepengar men det är bara en skitsumma och det struntar jag i, vi vill ha det som vi har det nu, vi vill ha tystnaden, säger Anita Berglund.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fokus vindkraft – #dinröst

Mer i ämnet