Andreas Karlsson är en så kallad prepper vilket betyder att han alltid vill vara förberedd om det värsta skulle inträffa. Det kan handla om krig eller naturkatastrofer, händelser som på ett eller annat vis slår ut viktiga samhällsfunktioner.
– Jag gillar inte ordet prepper men det är den enda beskrivning vi har. Som jag ser det handlar det om sunt bondförnuft, att se till att alltid ha mat och utrustning hemma för att klara några veckor på egen hand, säger Andreas Karlsson.
Skulle klara sig i tre månader
I Andreas källare finns mat med lång hållbarhet, en radio, mediciner och filtar – redo att försörja hela familjen i tre månader. Dessutom har Andreas Karlsson 25-litersdunkar med vatten i källaren, som han byter ut var sjätte månad.
Att bunkra konserver fotogen och annat i väntan på någon form av katastrof har länge setts som en smula udda men de senaste åren har någonting hänt. I flera år har Andreas Karlsson drivit en blogg om så kallad prepping och han har märker av ett ökat intresse.
Ser ett ökat intresse
– Det känns som om medvetenheten växer, att fler blivit medvetna om att hur sårbart samhället är. Jag märker det inte minst i trafiken på bloggen. Allt fler hör av sig och frågar om tips.
Civilförsvarsförbundet har sedan 30-talet hållit kurser i överlevnad och krisberedskap. Också här märker man av ett ökat intresse, men man är en smula skeptisk mot den så kallade preppertrenden.
– Det är väl inget fel att vara förberedd genom att skaffa sig kunskap och ha varor hemma i rimlig omfattning, säger Jan Alsander, överlevnadsexpert på Civilförsvarsförbundet.
– Däremot är jag orolig för vad som ligger bakom intresset för prepping. Beror det på att tilliten i samhället minskat? Att vi inte längre litar på att samhället har resurser att hjälpa oss om det värsta skulle inträffa? I så fall är det allvarligt.
Myndigheten uppmanar till prepping
Vad få känner till är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, faktiskt uppmanar oss medborgare att ha mat och vatten hemma så att vi klarar oss i åtminstone 72 timmar, alltså tre dygn. En uppmaning som MSB önskar att fler känner till.
– Tyvärr så är det svårt att nå ut med riskkommunikation eftersom många slår ifrån sig när det handlar om kriser och katastrofer, säger Christina Andersson som ansvarar för MSB:s riskkommunikation. Det är kommunerna som har det stora ansvaret i en krissituation och de behöver bli bättre på att informera sina invånare vad som gäller.
– Jag kan tänka mig att trenden med prepping ligger i tiden. Vi lever i en orolig värld och i ett sårbart samhälle, säger Christina Andersson.
Medvetenheten växer
När det militära försvaret monterades ned på 90- och 00-talet så försvann också civilförsvaret. Civilförsvarsförbundet har länge varit kritisk mot att det inte längre finns några berdskapsförråd med till exempel livsmedel.
– Det är skrämmande, säger Jan Alsander. Civilförsvaret och beredskapsförråden plockades bort i all tysthet. Nu förlitar vi oss på hjälp från EU, men vad händer om fler EU-länder drabbas? Vad händer om Nato mobiliserar? Kommer Nato eller EU i första hand i en sådan stuation? Det är för många frågetecken.
– Jag är rädd för att de flesta svenskar inte ens är förberedda för tre dygn, säger Andreas Karlsson medan han ställer tillbaka en fotogenvärmare som han förevisat. Däremot tycker jag det är positivt att medvetenheten växer. Om fler ser till att ha förråd så att man klarar sig ett par veckor så kan ju samhället kocentrera sina resurser på de som verkligen behöver hjälp, säger han.