Västmanland
Kammarkollegiet

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”En starkare koppling till grannkommunen” – i klippet svarar Susanne Reuterswärd från Kammarkollegiet på tre frågor om kommungränsflyttar. Foto: Rasmus Hammarström/SVT

Det krävs för att dra om en kommungräns: ”Måste ge en förbättring”

Publicerad

Ett fåtal försöker varje år att flytta på kommungränser. Men ytterst sällan blir det av. Senast för fem år sedan flyttades några fastigheter till en annan kommun.

– Det var bland annat för att det skulle ge kortare resvägar för kommunal service. Hemtjänsten fick närmare till de som bodde på fastigheterna, säger Susanne Reuterswärd, advokatfiskal på Kammarkollegiet.

Ett närliggande exempel på ny gränsdragning är när Heby kommun genomförde ett länsbyte från Västmanland till Uppsala län i januari 2007.

När det gäller kommunbyten är det oftast avslag som blir fallet, då många parametrar måste stämma för att det ska gå igenom. Exempelvis försökte byn Bjurfors lämna Norberg i Västmanland för Avesta i Dalarna under 2017, utan framgång.

Senast en kommungräns flyttades var 2019, mellan Lilla Edet och Alingsås kommun, vilket berörde tre fastigheter. En stor del i att det blev av var också att kommunerna, regionen och lantmäteriet sa ja till ändringen.

Kommunernas åsikt avgörande

För även om beslutet i huvudsak ligger hos regeringen och Kammarkollegiet utreder frågan, läggs stor tyngd i vad kommunerna själva tycker.

– Det är avgörande faktiskt. Deras inställning har väldigt stor betydelse. Säger kommunerna nej, då blir det oftast ett avslag.

I klippet redogör Susanne Reuterswärd från Kammarkollegiet vad som krävs för att få dra om kommungränserna.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.