Västmanland fick sitt första bekräftade fall av covid-19 den 11 mars 2020.

– Det var en person som varit i Alperna. Sedan eskalerade det ganska snabbt. Den mest ansträngande tiden var påsken, för då kom det in väldigt många sjuka bara på en dag. Många hamnade på intensiven, men många hamnade även hos oss, berättar Cherin Kamil, verksamhetschef på infektionskliniken.

Många patienter fick ligga i bukläge med andningsstöd.

– Många kom ju härifrån. Några gjorde det inte, säger hon med en klump i halsen.

Fick laga efter läge

I början var materialbristen det största problemet.

– Det blev kanske den stora lärdomen, att man fick laga efter läge. Vi insåg att det inte skulle komma någon från Folkhälsomyndigheten och lösa det här, utan vi blev tvungna att lösa det själva, direkt.

Låg i framkant

Varje morgon tittade Cherin och kollegorna på John Hopkins-sjukhusets senaste pressrelease.

– Så vi låg precis i framkant och kunde omsätta de nya forskningsrönen omedelbart.

Trots allt fanns det även positiva aspekter av pandemin.

– Vi kämpade tillsammans mot ett gemensamt mål, vi närmade oss varandra och arbetet kändes viktigt och meningsfullt. Vår medarbetarenkät har aldrig varit så bra som under pandemiåren när vi arbetade som allra mest.

”Vi glömmer aldrig, men...” – i klippet minns hon tillbaka på pandemin och vad som var hennes absolut största oro.