Hos myggorna i laboratoriet på biologiska institutionen på Lunds universitet har forskarna redan lyckats ta bort två av de tre gener som är förutsättningen för deras fuktsinne. Samma gener verkar vara involverade också i myggornas förmåga att känna av temperatur.

– Så vi slår två myggor i en smäll kan man säga, kommenterar universitetslektor Marcus Stensmyr.

Nya rön

I dagarna har han tillsammans med lundakollegan Anders Enjin och forskare vid Northwestern University i USA presenterat nya rön om det han liknar vid insekternas sjätte sinne. De har kartlagt vilka av nervcellerna på insekters antenner som reagerar på värme, kyla, fuktighet och torka och hur informationen om temperatur och luftfuktighet förs vidare till hjärnan där den bearbetas. Den delen av forskningen görs på bananflugor, men uppbyggnaden är likadan hos andra insekter.

– Vi har kunnat se hur det här systemet är uppbyggt molekylärt, vilka gener som är inblandade och hur generna ser ut, säger Marcus Stensmyr.

Att insekter har denna särskilda förmåga att avläsa luftfuktighet beror på att den är så viktig för dem. Det är livsfarligt för insekter om luftfuktigheten sjunker drastiskt.

– Så när de är ute och flyger letar de efter mikromiljöer där det finns den fuktighetsgrad som de behöver för att överleva. De torkar ut väldigt fort, i synnerhet om det blir både varmt och torrt är det akut livsfarligt.

Genmodifierade mygg

De båda forskargrupperna undersöker nu hur resultaten ska kunna användas vid myggbekämpning. På laboratoriet injiceras i befruktade myggägg en kombination av ett protein och ett enzym som tillsammans fungerar som en sax, vilket gör att de gener man vill komma åt klipps ut hos myggembryona. Nästa steg blir att se om de genmodifierade myggen förlorar förmågan att hitta vatten att lägga ägg i.

TT: Men är det önskvärt att slå ut alla mygg? Vad händer då med fåglar och andra djur som äter myggor?

– Nej, det vill vi inte göra. Men man kan ju tänka sig att invasiva arter, som till exempel mygg som sprider zikavirus, dem vill man slå ut i de delar av utbredningsområdet där de inte hör hemma, säger Marcus Stensmyr.

Han kan också tänka sig att den här typen av myggbekämpning skulle kunna användas i urbana miljöer eller extremt myggtäta områden.