Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag av regeringen att främst informera unga om gränsen mellan det lagliga samtalet och olagliga nättrakasserier.
Statens medieråd och Justitiedepartementet ser också över frågan om näthatet från sina perspektiv, vid sidan av satsningen på Ungdomsstyrelsen.
”På internet och i sociala medier frodas hat och illvilja. Den drabbar alla – oavsett kön, ålder, eller politisk åskådning – men den drabbar flickor och kvinnor allra hårdast”, skriver jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) och EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i en debattartikel i Expressen.
Hot mot demokratin
Enligt jämställdhetsminister Maria Arnholm är näthat inte bara ett problem för den drabbade, utan ett hot mot demokratin, enligt TT.
–Människor skräms till tystnad eller avstår från att säga saker som borde bli sagda, så det är väldigt viktigt att vi gör vad vi kan för att stoppa.
Arnholm säger till TT är näthatet inget nytt, utan handlar om ”samma gamla kvinnohat fast på nya plattformar”.
–Nätet har skapat mycket härliga feministdebatter som inte fanns förr, men baksidan är att det också lyfter upp kvinnohat och gör det mer påträngande och hotfullt.
Unga utsatt grupp
Statens medieråd och Justitiedepartementet ser också över frågan om näthatet från sina perspektiv, vid sidan av satsningen på Ungdomsstyrelsen.
–Unga är en särskilt utsatt grupp och är de som är mycket aktiva på nätet. Sen är det klart att det är där man bygger kulturen för framtiden, säger Maria Arnholm.
Enligt Maria Arnholm kommer de utlovade pengarna att räcka i två år.
–Jag tror det räcker till rätt bra jobb i två år. Att ta fram handledningar och sprida dem, det räcker fyra miljoner till. Vi får se vad som hänt efter de här två åren, om det visar sig vara verkningsfullt tror jag absolut vi kommer att förlänga det, säger Maria Arnholm till TT.