Jo, enligt Klara Regnö, universitetslektor i företagsekonomi på Mälardalens högskola och som forskar om bland annat genus, har gatunamn betydelse.

– Det är ju en del av det offentliga rummet, så vem som finns där och vem som har fått namnge det, det skapar ju en känsla av vem det offentliga rummet är till för. Om män är överrepresenterade där, så kan det till exempel skapa känslor av exkludering, säger hon.

En del av kulturhistorien

Eftersom gator ofta namnges efter betydelsefulla personer så menar Klara Regnö att det finns en risk att kvinnors bedrifter faller i glömska om män är överrepresenterade på gatuskyltarna. 

– Gatunamn är ju också en del av vår kulturhistoria och vårt kollektiva minne, ett sätt för oss att uppmärksamma personer, säger hon.

Längre gator

För några år sedan gjorde SCB en undersökning kring gatunamn. Då konstaterade man att över 80 procent av gatorna var namngivna efter män, medan mindre än 20 procent var namngivna efter kvinnor.

– En annan intressant sak de såg var att män i genomsnitt hade längre och centralare gator, medan kvinnor hade lite kortare gator som dessutom låg lite längre ifrån centrum, säger Klara Regnö.

Trenden håller i sig

Historiskt sett har det varit vanligare att namnge gator efter män, men Klara Regnö menar att det inte räcker som förklaring eftersom den trenden fortsätter hålla i sig än idag. 

– Förutom i vissa kommuner där man aktivt jobbar med frågan för att få en jämnare fördelning, säger hon.