Stallet får torrströ levererat till sig och sedan hämtas ströet med bajs från hästarna. Mixen eldas sedan i kraftvärmeverk och värmer hushållen i Hällefors i Bergslagen. Det är tanken i ett pilotprojekt som Värmevärden Väst ska genomföra med Fortum Horsepower som ska starta i oktober. Energin från avföringen kommer att motsvara 5 procent av den totala produktionen.
– Hästbajs är ett miljöproblem i dag. Om det ska användas som gödsel på åker så måste det först ligga i åtta månader för att få bort bakterier och då ger det ifrån sig metan och lustgas som är skadligt för miljön, säger Per Harsem, försäljningschef på Fortum Horsepower.
Till skillnad från många andra sorters bajs har hästarnas rätt konsistens och fuktighet.
– Kobajs till exempel har ju mycket mer vätska och går inte att elda, säger Per Harsem.
”Enormt intresse”
För att få en miljövinst letar Fortum efter lokala leverantörer och det ska finnas minst tio till tjugo hästar i stallet för att det ska vara lönt med transporterna.
Det finns omkring 356.000 hästar i Sverige i dag och Per Harsem säger att de gjort beräkningar som visar att de kan ta hand om gödsel från 150.000 hästar. Det skulle generera tillräckligt för att värma upp i princip samtliga villor i Östergötland och på Gotland.
– Allt är möjligt. Vi hoppas och vi har mött ett enormt intresse i Sverige, säger Per Harsem.
Konkurrens om bajset
Avfalls- och återvinningsföretaget Renova meddelade inför EM i ridsport som pågår i Göteborg att bolaget ska göra värme och el av bajset från hästarna som deltar i tävlingarna där.
Per Harsem känner inte till att någon mer är intresserad av att använda avföringen i stor skala på samma sätt som Fortum, men han vet att det går att köpa mindre villapannor där man kan använda hästgödsel.
Kan det bli konkurrens om hästbajset framöver?
– Det kan det bli. Men hemligheten är att veta hur man ska mixa det rätt och vi har lagt ned mycket pengar på att ta fram det bästa sättet, säger Per Harsem.
Fakta: Biobränsle
Biobränsle är energiresurser som erhålls från någon typ av biomassa till exempel bark eller gödsel. Biobränslen ger lägre växthusgasutsläpp i ett livscykelperspektiv än de fossila motsvarigheter de ersätter och bidrar därför till en minskande klimatpåverkan.
Andra generationens biobränslen betyder bränslen som är producerade av restprodukter och avfall. De ger lägre utsläpp av växthusgaser än biodrivmedel baserade på odlade råvaror eftersom utsläpp från odling inte är en komponent i produktionen.
Källa: Nationalencyklopedin