På sociala medier delar unga tjejer med sig av videor där de visar hur de gör naglar med gel- och akrylprodukter hemma. Samtidigt har det blivit allt vanligare att de även berättar om hudproblem de fått av produkterna.
SVT har pratat med ett tiotal tjejer som fått reaktioner men ingen av dem har sökt vård för sin problematik.
Kerstin Kahlén jobbar som utredare på enheten för kosmetika på Läkemedelsverket. Varje år får hennes avdelning in ett hundratal rapporter om oönskade effekter av kosmetiska produkter – något Kerstin menar är för få.
– Vi vet att det är en underrapportering. Det finns ett mörkertal när det kommer till rapporter relaterade till gel- och akrylprodukter för naglar, förklarar hon.
Reglerna på EU-nivå kan ses över
Problematiken med dessa nagelprodukter har uppmärksammats av Svenska Kontaktdermatitgruppen och på EU-nivå.
2018 skärpes lagen på EU-nivå och regleringen medförde att två typer av akrylater endast blev tillåtna att användas yrkesmässigt. Nu pågår även en diskussion om att se över regleringen igen.
Fotnot: I sammanhanget och i videor talas det ofta om kontaktallergi. För att få den diagnosen krävs dock ett allergitest hos vården. Dit få med bekymmer vänder sig.
Så regleras försäljningen av nagelprodukter med akrylater till privatpersoner
• Sedan 2020 begränsas försäljningen av produkter som innehåller HEMA och/eller Di-HEMA TMHDC inom EU. Det gäller produkter som innehåller dessa två akrylater. De får endast säljas till professionella, utbildade personer.
• I Sverige infördes nya regler i början av 2025 som begränsar försäljningen av vissa kemiska produkter med särskilt farliga egenskaper till privatpersoner.
• Skillnaden mellan produkter som får och inte får säljas till privatpersoner i Sverige ligger främst i deras innehåll och klassificering. Det gör att vissa akrylbaserade produkter till naglar kan säljas i livsmedels- och kosmetiskabutiker.
Källor: Europeiska unionens webbplats, Regeringens webbplats, Kemikalieinspektionens webbplats