Att använda sig av en vårdapp istället för att gå till en vårdcentral blir allt vanligare. De flesta vårdapparna fungerar på ett liknande sätt.
Via mobilen kan vårdtagaren skriva in sina symptom eller besvär och välja en tid man vill bli uppringd på. En läkare ringer sedan upp patienten på den önskade tiden och via ett videosamtal går man igenom vad som är fel.
Läkaren kan bland annat be patienten filma med kameran på ställen där man har ont eller fått utslag. Därefter gör läkaren en bedömning och kan till exempel skriva ut läkemedel till patienten.
Dyr nota för landstingen och regionerna
Jönköping är det enda landstinget i Sverige som har avtal med vårdapparna så oavsett varifrån patienten använder sig av tjänsten så hamnar notan i Jönköping som i sin tur fakturerar patientens hemlandsting.
Totalt har landstingen och regionerna i Sverige betalat 153 miljoner kronor för tjänsterna.
Alla vårdbesök behöver inte ske fysiskt
Men även om notan har varit stor för landstingen så är man på Sveriges kommuner och landsting, SKL, positiva till utvecklingen och menar att många läkarbesök inte behöver ske fysiskt.
– Tanken är att den som tar kontakt med vården ska få en kontakt som fungerar just för det behovet man har. I många fall behöver man inte fysisk kontakt utan man kan klara sig med en enklare frågeställning via videolänk, säger Hans Karlsson, chef inom vård och omsorg på SKL.
Utmaningen, enligt Hans Karlsson, är att avgöra vilken typ av kontakt som passar patientens behov.
– Vi ser att allt fler personer tycker det är bra med en tjänst som är enkel, tillgänglig och som gör att du kanske inte behöver gå till en vårdcentral för att få hjälp utan du kan sköta det hemifrån, säger han.
Finns risker
Men det finns kritik till de digitala vårdbesöken. Ett av argumenten emot apparna är bland annat att det kan vara svårt att avgöra bara via en kamera vad patienter har för problem och att läkare kan märka av fler saker vid fysiska möten.
En annan risk som bland annat regionerna och landstingen har flaggat för är att det kan finnas en risk att för mycket antibiotikabaserat läkemedel skrivs ut.
Kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa kan bli nästa
Men trots kritiken så tror företaget bakom appen Kry att man kommer kunna utvidga sin vård ytterligare.
– Idag så hjälper vi främst patienter med primärvårdsbesvär men långsiktigt ser vi att vi kan hjälpa en större bredd av patienter med till exempel vissa kroniska sjukdomar. Andra besvär som psykisk ohälsa fungerar även jättebra digitalt då man kan erbjuda en hög tillgänglighet och hjälp raka vägen till patientens hem, säger Livia Holm, Sverigechef på Kry.
Så mycket har landstingen och regionerna betalat till vårdapparna
Blekinge län: 1 120 000 kr
Dalarnas län: 2 670 000 kr
Gotlands län: 520 000 kr
Gävleborgs län: 2 330 000 kr
Hallands län: 4 030 000 kr
Jämtlands län: 1 160 000 kr
Kalmar län: 1 770 000 kr
Kronobergs län: 1 470 000 kr
Norrbottens län: 1 630 000 kr
Skåne län: 20 770 000 kr
Stockholms län: 67 190 000 kr
Södermanlands län: 3 300 000 kr
Uppsala län: 5 010 000 kr
Värmlands län: 2 070 000 kr
Västerbottens län: 1 740 000 kr
Västernorrlands län: 1 850 000 kr
Västmanlands län: 2 410 000 kr
Västra Götalands län: 24 920 000 kr
Örebro län: 2 690 000 kr
Östergötlands län: 4 890 000 kr
Totalt: 153 530 000 kr
Källa: Region Jönköpings län