Snart tar nuvarande programperiod slut och EU måste komma fram till hur den nya jordbrukspolitiken ska se ut. Det nya förslaget innebär att medlemsländerna får större inflytande. De ska enligt förslaget själva ta fram planer för hur de ska uppfylla de gemensamma målen, som kommissionen sedan ska godkänna i förväg. Bra tycker de flesta medlemsländer, däribland Sverige. Lantbrukarna är försiktigt positiva, men det finns en oro för skev konkurrens.
Lokalt: Lammproducenten
En som har lång erfarenhet av unionens jordbruksfonder är lammproducenten Tomas Olsson. Han har 1 000 tackor och har tagit del av fonderna sedan inträdesåret 1995. Han menar att stöden är viktiga, men tror att reglerna skulle kunna bli mindre trubbiga om de nationella parlamenten fick anpassa jordbrukspolitiken utifrån lokala förhållanden. Men det finns en oro för att Sverige ska ha höga krav som konsumenter inte nödvändigtvis vill betala för, något som även branschorganisationen LRF påtalar.
Nationellt: Landsbygdsministern
Jennie Nilsson (S) ser goda möjligheter att konkurrera med det som Sverige är bra på: kvalitet, djurhållning och miljöanpassning. För att nå dit behövs dock stärkt konkurrensneutralitet, där länderna konkurrerar om att erbjuda den bästa produkten, snarare än konkurrerar utifrån vilka som är bäst på att ansöka om stöd i EU-systemet.
EU-nivå: Parlamentarikern
Fredrick Federley (C) välkomnar mer självbestämmande, men betonar vikten av vissa gemensamma spelregler. Enligt Federley är det viktigt att driva på för att höja ribban när det gäller miljö- och klimatkrav. Högre medvetenhet hos de europeiska konsumenterna kan öka efterfrågan på svenska produkter.
Mer om förslaget
Förslaget är en del av ett större reformpaket för den gemensamma jordbrukspolitiken (”GJP”) efter 2020. Målet var att beslut skulle fattas under våren 2019, men så ser det inte ut att bli. Den nya politiken väntas dock träda i kraft den 1 januari 2021. Läs mer om reformen här.